En generell samhällsvetenskaplig betraktelse

I stort sett all samhällsvetenskap, liksom humaniora och beteendevetenskap, har det gemensamt att det handlar om människan, eller av människan skapade företeelser. Ett lämpligt förfaringssätt om man vill förstå sådant är att inte inrikta sig enbart på falsifierbara teorier.

Släpp kravet på falsifierbarhet

Man bör även inrikta sig på att hitta rimliga, i dagsläget inte nödvändigtvis falsifierbara, hypoteser som man håller öppna och fortsätter att undersöka. Detta både med avseende på att eventuellt så småningom lyckas hitta sätt att falsifiera dem och för att kontinuerligt jämföra dem med andra kända hypoteser och fakta för att vikta dem mot varandra.

Anledningen till detta är att samhällsvetenskapen, till skillnad från naturvetenskapen, inte erbjuder samma möjligheter att hitta viktiga, övergripande falsifierbara samband. Vi hittar till exempel vanligen inte ens några starka korrelationer.

Men det går att hitta starka mer övergripande hypoteser som kan ha stort förklaringsvärde om vi släpper det stränga kravet på falsifierbarhet. Vi förlorar då lite av säkerheten i våra påståenden men i gengäld vinner vi att vi kan uttala oss mer om sådant som faktiskt är viktigt och intressant.

Emergenta fenomen

Utifrån ett sådant förfaringssätt går det att komma fram till att en rimlig och värdefull hypotes är att det samhällsvetenskapen studerar till stor del går att förstå antingen som målinriktade system eller som emergenta fenomen.

Exempel på emergenta fenomen är informationsspridningseffekten som uppstår i rena, informella, sociala nätverk eller den osynliga handen som uppstår i en ren, ej organiserad, marknad. Även om sådana emergenta fenomen är värda att studera hävdar jag att målinriktade system är mer övergripande.

En anledning till det är att emergenta fenomen går att förstå som potentiella resurser som kan användas av det målinriktade systemet. Det gör dem, i den aspekten, till endast en del av omgivningen som det målinriktade systemet förhåller sig till.

Målinriktade system inom samhällsvetenskap

Människan, individen, kan i sig beskrivas som ett målinriktat system. Dessutom ingår människan i grupper som också de går att se som målinriktade system.

När det gäller målinriktade system inom grupper av människor finns de två typerna av målinriktade system; kultur och organisation. Kultur uppstår spontant, organiskt och syftar till gruppens överlevnad medan organisation uppstår genom ledande individers maktutövning och syftar till deras egen överlevnad (ökad makt). De organiserande elementen är dock i bägge fallen ungefär desamma.

Sociala klasser är att betrakta som subkulturer och syftar alltså ytterst till den egna klassens överlevnad. Klasser bildas genom att individerna har gemensamma intressen.

Element hos målinriktade system

Grunden för ett målinriktat system är att det har handlingsförmåga och mål. Det finns i relation till en omgivning där bland annat emergenta sociala fenomen ingår. Det är givetvis värdefullt att också studera den omgivning systemet interagerar med för att bättre förstå systemet.

Om det målinriktade systemet tar kontroll över företeelser i omgivningen kan dessa komma att bli resurser för systemet som i så fall blir att betrakta som en del av en ökad handlingsförmåga. Till exempel utgör ett verktyg som en skruvmejsel en resurs som ökar handlingsförmågan.

Utöver elementen handlingsförmåga och mål består målinriktade system ofta även av medlemskap, hierarki, regler, övervakning, sanktioner och föreställningar.

Ryska dockor - system inom system

Individen är alltså ett exempel på ett sådant här målinriktat system som går att analysera utifrån dessa element. När det gäller individen finns dock även ytterligare analysverktyg som kan vara användbara.

Individen kan i sin tur ingå i flera olika kulturer och organisationer. Dessa kan i sin tur ingår i andra mer övergripande kulturer eller organisationer. En rik analys behöver alltså beskriva alla dessa nivåer.