En bautateori

Jag har skapat en bautateori. Med prefixet bauta menar jag "väldigt stor". Det var inte något jag medvetet eftersträvade utan teorin föll på plats när jag upptäckte att flera av mina intresseområden gick att förstå utifrån samma principer. Det kan ha varit till hjälp att jag länge inriktat mig på att integrera teorier, framför allt inom personlighetsteori.

Varför "bauta"?

Teorin förklarar de organiserande elementen bakom målinriktade system. Det innebär att den, på en högre abstraktionsnivå, förklarar nästan allt inom livssfären. Det gäller åtminstone allt som ägnar sig åt målsträvan.

Den förklarar alltså inte fysikaliska fenomen, som till exempel de fysikaliska funktioner som bygger levande varelser på molekylärnivå. Men den förklarar hur målsträvan organiseras oavsett om det gäller en enkel bakterie, en termostat, en människa, en organisation eller en kultur.

Detta gör att teorin bör kunna vara användbar inom all samhällsvetenskap, inom delar av biologi samt inom teknikutveckling som handlar om målinriktade system.

De åtta organiserande elementen

Det som måste finnas för att vi ska ha ett målinriktat system är att systemet har minst ett mål och att det har handlingsförmåga. Det måste alltså ha någon slags förmåga att agera i syfte att nå målet. De grundläggande elementen är alltså mål och handlingsförmåga.

Utöver det finns fem element som förekommer i all form av organisering av grupper; medlemskap, hierarki, regler, övervakning och sanktioner.

Slutligen finns också ett åttonde element, föreställningar. Detta hittar vi i fullt utvecklad form, mig veterligen, endast hos människan.

Om tillkomsten

De fem elementen (medlemskap, hierarki, regler, övervakning och sanktioner) kommer från organisationsforskning (Ahrne och Brunsson). Jag insåg tidigt att elementen i överförd form även stämde med Howard Blooms beskrivning av flockfunktion i djurvärlden.

Vidare insåg jag så småningom att elementen behövde utökas med ytterligare tre (mål, handlingsförmåga och föreställningar) samt att de även stämde med en systemteoretisk betraktelse jag gjort. Jag upptäckte sedan efter en tid att även kultur går att förstå utifrån dessa element.

Teorin föll slutligen på plats när jag gjorde en analys av makt och upptäckte att även makt går att förstå utifrån dessa åtta element.

Slutord

I backspegeln kan jag konstatera att detta varit ett gigantiskt projekt som egentligen pågått sedan jag var ett år gammal. Men det första tydliga stora bidraget var nog när jag läste Howard Blooms bok ca 2005.

Därefter bidrog mina första staplande steg att skapa den integrerande personlighetsteorin, som mynnade ut i en masteruppsats 2009, med ytterligare byggmaterial. Sedan dess har det varit otroligt mycket arbete. Men det har varit roligt och nu är det klart.

Det viktigaste fyndet hittills utifrån denna bautateori är att den visar på att det, om vi ser det renodlat, egentligen bara finns två vägar; egoism/makt eller kärlek/medkänsla. Det fyndet ensamt gör att denna ofta mödosamma resa varit värd att genomföra.