Om makt

Mycket tyder på att tidiga jägar- och samlarfolk levde väldigt jämlikt. En anledning till det kan ha varit att det inte fanns så mycket tillgångar intressanta att kontrollera. Till exempel kunde alla snabbt bygga en egen pilbåge och det fanns ofta inte möjlighet att samla på sig något större matförråd. Det fanns alltså inte så mycket incitament att skaffa sig makt över andra.

En annan anledning är att människoflockarna antagligen levde mer som stora familjer som delade allt. Detta är en väldigt effektiv metod för att överleva. Om alla sprider sig och letar mat kommer alltid någon att hitta något. Vanligen hittar man mer än man själv behöver. Genom att man delade med sig till gruppen fanns antagligen mat till alla nästan varje dag.

Men för att detta vinnarkoncept ska fungera behöver gruppen motverka inre stridigheter och egoistiska tendenser. Därför utvecklar sådana grupper en kultur präglad av konsensussträvan, konflikträdsla och någon slags "jantelag".

Makt över andra människor blev antagligen vanligt först i och med bofasthet och jordbruk. Genom bofastheten kunde man samla större matförråd eftersom man inte behövde bära maten med sig. Säd är också mer hållbart och kan sparas längre jämfört med den mesta föda man kan samla eller jaga i det vilda.

Stöld, våld, slaveri och hierarki

I och med att mat kunde ansamlas uppstod mer möjlighet till stöld. Motivationen att stjäla blev givetvis större om man själv hotades av svält. Men den som ägde matförrådet försvarade detta varför våld blev vanligare. Och med våld följer hämndbegär och avhumanisering av fienden.

Jordbruket krävde också mer arbete än jakt och samlande varför den mänskliga arbetskraften blev en resurs som kunde vara intressant att kontrollera. När fiender väl besegrats kunde man därför använda dem som slavar.

Genom bofastheten uppstod alltså mer hierarkiskt inriktad kultur. Vissa lyckades samla på sig mer rikedomar eller blev framgångsrika ledare. Specialisering och mer komplex organisering uppstod. I sådana hierarkiska samhällen utvecklades alltså utrymme för makt över andra människor.

Former av maktutövande

Vi kan från ovanstående se att en uppenbar form av maktutövande är våld, hot och tvång. Med tillräckligt våldskapital behöver man inte nödvändigtvis använda våld utan det räcker ofta med att hota.

En annan uppenbar form av maktutövande är att erbjuda andra sådant de vill ha i utbyte mot det man själv vill ha. Rikedom i olika former kan alltså användas till att utöva makt. Det gäller särskilt om man har monopol på det den andre vill ha.

En tredje form är att kunna påverka andras föreställningar, känslor och tankar. Det kan ske genom retorik men också genom vad man visar upp, till exempel i form av handlingar. Kyrkan och media är exempel på institutioner som utövat och utövar denna form av makt.

Övervakning och kartläggning

Övervakning är en viktig funktion för att kunna hålla kontroll på de man försöker utöva makt över. Genom våld och rikedomar kan man styra genom straff och belöning och genom olika slags påverkan och indoktrinering kan man få dem att internalisera önskvärda föreställningar.

Men utan övervakning är det svårt att veta när straff och belöning behövs. Det är också svårt att veta i vilken omfattning folk internaliserat de önskvärda föreställningarna om man inte kan iakta beteenden som tyder på internalisering. Övervakning behövs alltså ofta för att kunna utöva de olika formerna av makt.

Genom kartläggning och insamlande av data kan man dessutom gå ett steg till och i varierande grad förutse folks beteenden. Man kan på så sätt också kategorisera folk och bedömma vilka som utgör hot mot maktordningen.

Övervakning, kartläggning och databearbetning har blivit mer effektiv på senare år genom ny teknologi och större kapacitet för databehandling både kvantitativt och kvalitativt.

Allianser och samarbeten

Det finns styrka i antal. Därför ökar makten om man är flera som samarbetar. Därigenom blir allianser och samarbeten viktiga. Ofta vinner den som har flest på sin sida. Sådana samarbeten kan ske mellan aktörer inom en form av makt men även mellan aktörer inom olika former.

Att dölja makt

Det finns ofta fördelar med att dölja sina maktmedel. Det är till exempel uppenbarligen ofta en fördel att dölja att man försöker påverka någons föreställningar. Ett exempel på det är att det är lättare att värja sig mot påverkan genom reklam eftersom vi vet att reklam är vinklad. Det kan då vara svårare att undvika bli lurad om samma information istället presenteras i form av en förmodat neutral faktaartikel.

När det gäller den andra typen av makt kan det vara fördelaktigt att dölja sin förmögenhet för att undvika stöld eller beskattning. Ett annat exempel är att det kan vara bra att dölja att man faktiskt har (olagligt) monopol inom en bransch, till exempel genom att dölja sitt ägande i de bolag som dominerar.

I våldssammanhang är det ofta fördelaktigt att kunna överraska fienden. Därför används dolda vapen och hemlighållande av ny vapenteknologi. Genom att dölja våldskapitalet kan man också framstå som ofarlig för att på så sätt i vissa sammanhang slippa bli attackerad.

Om övervakning och kartläggning sker i det fördolda kan den avslöja sådant som kan möjliggöra hållhakar och utpressning. Den kan dessutom ge informationsövertag både i vålds- och affärssammanhang samt bidra till återkoppling som kan effektivisera indoktrinering.

Genom att hemlighålla allianser, samarbeten och karteller kan man dölja en maktkoncentration som annars skulle kunna framstå som problematisk och hotande.

Eftersom döljande är så viktigt i många maktsituationer blir det också viktigt för konkurrenter och andra att försöka upptäcka sådan dold makt. Det är antagligen en anledning till varför vissa intresserar sig så mycket för konspirationsteorier.

Att visa makt

Ibland är det också fördelaktigt att visa upp, och även överdriva, makt. Det gäller till exempel när man vill hota och skrämma så att motståndaren ger upp. Sådan maktuppvisning behöver inte enbart handla om våldskapital. Det kan också handla om ekonomiska muskler. Till exempel kan man få någon att ge upp en budgivning om denne tror att man har råd att gå mycket längre än dem.

En annan fördel med att visa sin makt är att det ofta ökar ens sociala status och höjer ens anseende i mångas ögon. Det är fördelaktigt för att kunna utöva påverkanstypen (den tredje formen) av makt eller knyta band och skapa allianser.

Övervakning och kartläggning kan utgöra ett indirekt hot om straff om folk vet att de är övervakade. Därför kan synlig övervakning räcka långt och göra att våld ofta inte ens behöver användas.

Monopol

Slutligen finns det ofta väldigt stora fördelar med att ha monopol. Om man har våldsmonopol kan man till exempel införa beskattning samt lagar och regler folk måste följa. Våldsmonopol möjliggör väldigt långt gående kontroll över en befolkning.

Branschmonopol gör det möjligt att maximera vinsten eftersom man kan sätta optimala vinstmaximerande priser. Om monopolet dessutom handlar om något livsnödvändigt - som luft, vatten eller vissa mediciner - kan man sätta vilket pris man vill eftersom folk inte kan välja bort det.

Monopol inom informationsspridning som till exempel media och skola gör det möjligt att förtiga konkurrerande synsätt, problemformuleringar, fakta, och så vidare. Det gör det också möjligt att sprida och etablera rena lögner eftersom inga protester och korrigeringar behöver få utrymme. Ett sätt att skapa sådant monopol är att isolera folk från andra informationskällor.

Slutord

Det finns givetvis mycket mer att säga om makt. Men detta borde vara en ganska grundläggande beskrivning av några av de viktigaste faktorerna. Beskrivningarna bör kunna vara användbara som stöd och tankeverktyg vid maktanalys.

 

 __________________________________

 

En intressant parentes är att de faktorer som jag tar upp här också kan jämföras med de element som kan användas för att beskriva en organisation. Organisationselementen är regler, sanktioner, övervakning, hierarki och medlemskap.

Vid en jämförelse kan vi se att hierarki är självklart kopplad till makt; den som har makt är högre i en slags hierarki. Sanktioner kan till exempel vara straff genom våld (första formen av makt) eller belöningar genom rikedom (andra formen). Övervakning är samma fenomen som nämns i denna artikel.

Regler går inte direkt att koppla till denna text men kan jämföras med det makthavare tvingar folk att göra. Motsvarigheten till regler är alltså makthavarnas direktiv. Motsvarigheten till medlemskap får ses som den situation alla individer som lever i ett samhälle och utsätts för makt befinner sig i. De är alltså att betrakta som vanligen mer eller mindre ofrivilliga tvångsanslutna medlemmar.

Jag tar upp lite om organisationselementen i artikeln Systemkomplexitet och organisationsteoretiska element. I samma artikel bygger jag också ut antalet element till åtta genom att lägga till mål, handlingsförmåga och föreställningar.

Motsvarigheten till mål skulle här vara det makthavare eftersträvar. Jag vill hävda att ett av deras viktigaste mål vanligen är att öka sin makt. Handlingsförmåga handlar om vad de har för maktmedel; till exempel vilka vapen de har. Föreställningar, slutligen, har direkt koppling till den tredje formen av makt, "att kunna påverka andras föreställningar".