Kort om beslutsgrupper

I den förra bloggposten om kulturers sårbarhet konstaterade jag att beslutsgrupper idag (och kanske sedan långt tillbaka) är de aktörer som vanligen har störst makt och alltså är de vi främst bör beakta när vi försöker förstå samhällsskeenden.

En beslutsgrupp består av individer som samarbetar frivilligt; vanligen för att främja mål som gagnar samtliga medlemmar. I mäktiga beslutsgrupper har individerna givetvis var och en mycket makt och samtliga strävar vanligen efter att öka sin makt.

I och med att den mäktiga beslutsgruppens medlemmar har gemensamt intresse bildas i någon mån en kultur. Kulturen spelar dock antagligen en väldigt liten roll i detta sammanhang så att inga eller få mål inriktade på beslutsgruppskulturens överlevnad får särskilt stort spelrum.

Det beror på att det troligen ofta handlar om ganska få individer som dessutom är väldigt medvetet fokuserade på sitt eget mål. Samarbetet handlar i så hög grad om att samtliga medlemmars medvetna mål ska förverkligas att det inte finns utrymme för att bilda en egentlig stark kultur där omedvetna mål inriktade på kulturens överlevnad kan växa fram.

Beslutsgruppen är antagligen oftast att betrakta som konsensusbaserad där förhandlingar sker mellan medlemmarna tills ett konsensusbeslut kan fattas. Det är antagligen ofta en informell sammanslutning där antalet medlemmar kan variera baserat på vilket mål man för stunden eftersträvar.

Även besluten är antagligen vanligen informella och något som bara medlemmarna känner till. Vi som försöker analysera kan alltså antagligen oftast bara ställa upp obekräftbara hypoteser om vilka beslut som tagits. Sådana hypoteser kan dock vara bättre eller sämre underbyggda, bland annat baserat på hur de förhåller sig till fakta och andra hypoteser i ett koherensnät.