Organisation och kultur (genom historien)

Eftersom en formell organisation är en beslutad ordning går det till stor del att tänka på makt som organisation (och vise versa). Likheterna är stora. Men även kultur påminner i sin struktur mycket om organisation varför dessa inte alltid är lätta att särskilja från varandra. 

 

Organisation i kultur

I en kultur (som till exempel den jämlikhetssträvande kultur som präglade människans tidiga historia) kommer människor ibland också att fatta medvetna beslut om vad gruppen ska göra. I de fallen fungerar gruppen som en organisation.

När det gäller grupper under människans tidiga historia motverkade normerna hierarkier. Därför var antagligen alla medlemmar i större utsträckning delaktiga i beslutsfattandet och ordningen var därför mer demokratisk. I den senare historien är kulturen ofta mer hierarkisk och medlemmar med högre status får då mer makt vid medvetet kollektivt beslutsfattande (utöver den makt de redan har som rollmodeller).

Men i en kultur har redan normer vuxit fram och många "beslut" är på så sätt redan "fattade" (citationstecknen syftar på att normer ofta växer fram utan medvetna beslut). Det som utmärker en kultur är snarare att den fungerar organiskt utan att medvetna beslut behöver fattas; alla vet redan vad som gäller.

 

Kultur i organisation

I en organisation finns inga sådana oskrivna regler utan ordningen kan ändras direkt genom ett nytt medvetet beslut från de som har makt över organisationen. Men det hindrar inte att kultur också uppstår i en organisation.

Kultur kan dels skapas medvetet uppifrån genom att beslutsfattarna använder påverkansmetoder för att skapa internaliserade föreställningar hos organisationens medlemmar. Men kultur uppstår också spontant närhelst människor samverkar med varandra. Därför uppstår också kultur spontant i organisationer. Dessutom delar vanligen redan människor i organisationen viss kultur.

Slutord

I historiska sammanhang är dessa flytande gränser mellan organisation och kultur kanske särskilt intressanta när det handlar om intressegemenskaper (sociala klasser). Människor med samma viktiga gemensamma mål kan till exempel ofta komma att samverka även utan att någon medveten kommunikation skett.

Det kan till exempel ibland innebära att handlare i praktiken kan bilda en priskartell utan att ha samtalat och konspirerat (även om det givetvis också förekommer priskarteller i form av medveten sammansvärjning). De behöver bara tänka sig in i de andra handlarnas situation för att inse vilken prissättning som ligger i hela den informella gruppens intresse, deras eget liksom de andras.

Exemplet visar på att det som ligger bakom både kultur och organisation är de mål som är viktiga för beslutsfattarna. I en kultur är det gemensamma mål för hela gruppen medan det i en organisation handlar om målen för de som kontrollerar organisationen.

Handlarnas priskartell i exemplet ser kanske utifrån ut att vara en medveten sammansvärjning, det vill säga en slags (internt demokratisk) organisation. Men egentligen är det mer att betrakta som en kultur som spontant uppstått genom det gemensamma intresset.