Medeltiden ur ett maktanalysperspektiv

Medeltiden var till stor del en lång och stabil period och därför lämplig att använda som utgångspunkt för en historisk analys. Jag kommer göra en grov övergripande analys huvudsakligen i syfte att prova det maktanalytiska verktyget.

Medeltiden präglades av att bönder och livegna jobbade ihop den mat de själva behövde för sin överlevnad samt även mat och annat till överheten vilken utgjordes av kung, adel och präster. Överheten ägde och kontrollerade jorden vilket möjliggjorde denna ordning.

Våld/tvång/hot

Våldsmakten var under medeltiden starkt centrerad. Borgen och riddarens utrustning var överlägsna alla enklare samtida försvar och vapenslag varför till exempel en riddare ensam kunde besegra en stor grupp bönder.

Riddarens rustning och vapen var svåra och dyra att konstruera varför endast ett fåtal hade tillgång till dessa. De krävde också lång tid med mycket träning för att bemästra.

Riddartidens vapensystem bör vara ett bra exempel på det Carroll Quigley syftade på när han hävdade att demokrati endast tenderar att uppstå när de mest effektiva vapnen är tillgängliga för det stora flertalet. Medeltidens vapenteknologi gagnade maktcentrering.

Ekonomi/produktion

Den huvudsakliga produktionen systemet var centrerat kring under medeltiden var odlad mat för överlevnad. Det innebar att jorden överheten kontrollerade var en viktig resurs som bönder och livegna fick bruka mot en avgift.

En annan viktig resurs överheten kunde erbjuda var beskydd innanför borgens murar när fiender hotade anfalla. Bägge resurserna, beskydd och odlingsbar jord, var helt kontrollerade av överheten varför underklassen var starkt beroende.

Underklassen hade bara sin egen arbetskraft att erbjuda. Eftersom jordbruksmetoden inte var avancerad var individens kompetens inte ovanlig utan individerna var utbytbara då de flesta kunde utföra ungefär samma arbete.

Underklassen hade alltså inte någon motmakt så länge de var tillräckligt många för att bruka den befintliga jorden och skapa tillräckligt med mat åt överheten. När många dog under pesten ändrades detta, som jag förstått det, och arbetskraft, som alltså blivit mer sällsynt, värderades upp; underklassen fick mer makt.

Påverkan/information

Kyrkan var den huvudsakliga utövaren av påverkansmakt. Den formade kristendomen till en ideologi som rättfärdigade överhetens arvsrätt till jorden och utlovade belöning i livet efter detta om man skötte sig och anpassade sig till ordningen.

Maktmetoder

När det gäller de fem maktmetoderna övervakning och kartläggning, allianser och samarbeten, att dölja makt, att visa makt samt monopol kan vi konstatera att vissa av dessa är mer intressanta att analysera i detta sammanhang.

Vi kan kort konstatera att överheten verkar ha haft ett gemensamt intresse av att upprätthålla den ovan beskrivna ordningen av monopol inom vålds- och produktionsmakt varför de kan sägas ha samarbetat kring detta. Även dåtidens huvudsakliga form av massmedia (påverkansmakt), prästens predikan, var monopoliserad.

Övervakning och kartläggning bör inte ha varit en stor del av verksamheten eftersom underklassen var så pass kontrollerad. Vålds- och påverkansmakten verkar ha varit väl synlig i form av borgar, slott och riddare samt stora kyrkor och katedraler. Produktionsmaktens egentliga förhållande, att rätten till jorden inte självklart tillhörde överheten, doldes genom de av kyrkan skapade föreställningarna.

Kultur

I Europa fanns enligt Kevin MacDonald en individualistisk djupkultur med rötter i indoeuropeiska männerbund och skandinavisk jägar- och samlarkultur. Delar av denna individualistiska djupkultur verkar ha motverkats hos underklassen genom en högre grad av förtryck.

Samtidigt verkar monogami och exogami, som är en del av denna individualistiska djupkultur, ha stärkts beroende på att kyrkan därigenom ökade sin egen makt genom att motverka klanbildning hos kung och adel.

Detta lade i förlängningen en del av grunden för industrialisering och en stark medelklass under den senare kapitalistiska eran. På många sätt stärktes på så vis i förlängningen djupkulturen trots de kollektivistiska dragen i medeltidens kultur.

Den väldigt stabila ordningen och dess ideologi verkar annars starkt ha hämmat utforskande och tänkande (något som har rötter i den individualistiska djupkulturen) som spirade under antiken och senare återigen under renässansen.

Förändringar under medeltiden

En gradvis förändring som alltså skedde under medeltiden var att kyrkan ökade sin makt genom betoningen av monogami och exogami. En annan förändring var att det växte fram en klass som ägnade sig åt handel. Denna klass blev med tiden allt mäktigare.

Enligt Marx berodde det på att det efter hand uppstod överskott eftersom systemet bara var inriktat på att producera det överheten behövde, främst i form av mat. Överskottet möjliggjorde handel utanför det ovan beskrivna systemet.

En annan förändring var uppfinningar inom vapenteknologi som gjorde att riddarnas betydelse gradvis minskade. Kungen kunde efter hand i större omfattning skapa arméer vilket ökade dennes makt på adelns bekostnad.

Slutord

Jag har här inte tagit upp något om dynamiken mellan olika riken. Men vi kan nog åtminstone anta att intressegemenskapen huvudsakligen var stor inom överheten i det kristna Europa. Ej heller har jag sagt något om tillblivelsen av det stabila systemet eller hur det slutligen upphörde. Anledningen är att fokus här varit att testa analysverktygen på ett avgränsat utsnitt ur historien.

Det kan i ovanstående finnas felaktigheter beroende på min bristande kunskap. Det finns säkert mycket intressant som borde tagits med som jag missat. Jag tror dock, trots sådana eventuella brister, att testet visat på intressanta möjligheter hos analysverktyget.

Analys av historien

Stabilitet, makt och kultur

 

Jag tänker här beskriva några lämpliga utgångspunkter när man analyserar och försöker förstå historien. Jag kommer ibland använda människans tidiga historia som exempel även om analysmetoden är mer givande när den appliceras på den senare historien vilket kommer att framgå i kommande artiklar.

Utgångspunkterna är stabilitet, makt och kultur. Stabilitet uppstår genom en viss maktkonfiguration vilket i sin tur påverkar kulturen. Så frågeställningen blir ofta hur maktrelationerna ser ut under en viss stabil period och hur dessa maktrelationer gör perioden stabil; samt hur kulturen formas i relation till detta och bidrar till stabiliteten.

Stabilitet

Stabilitet är givetvis något relativt. Men i historien verkar perioder av större ordning, som skapar förutsägbarhet för de då levande, återkommande uppstå. Sådan perioder av stabilitet är lämpliga hållpunkter i vår analys.

Makt

Dessa perioder av stabilitet verkar hänga nära samman med hur maktförhållandena ser ut. Makt kan i sin tur analyseras utifrån de former av maktutövande som finns samt de metoder som kan användas inom dessa former. Dessutom är det intressant att titta på huruvida makten är centraliserad eller spridd.

Former av makt

Den mänskliga historien går alltså till stor del att förstå genom att reda ut hur maktförhållandena sett ut. Maktförhållandena går i sin tur att förstå genom att se det som att makt kan finnas i tre olika former:

• Våld/tvång/hot

• Ekonomi/produktion

• Påverkan/information

Om vi utifrån detta tittar på människans tidiga historia kan vi konstatera att hon inte var hotad, tvingad eller utsatt för våld utan levde fredligt och fritt. Människor levde i relativt små grupper som själva samlade och jagade det de behövde. Ingen utövade heller alltså någon makt över dem genom att producera den mat de behövde för sin överlevnad.

Den enda makt individen var utsatt för var den påverkan de kulturella normerna och idealen utövade. Individens behov av att öka sin sociala status trycktes starkt ner av de normer som verkade för att gruppen skulle kunna undvika inre stridigheter.

Metoder för maktutövande

Det finns åtminstone fem olika metoder som kan användas inom de tre formerna för maktutövande. De fem metoderna är:

• Övervakning och kartläggning

• Allianser och samarbeten

• Att dölja makt

• Att visa makt

• Monopol

Eftersom människan i sin tidiga historia endast var utsatt för kulturens påverkan är det exemplet här mer otydligt. Men vi kan ändå konstatera att kulturen i sig antagligen var ett monopol och att alla medlemmar i en kultur ständigt övervakar sig själva och varandra.

Vidare kan man beskriva kulturen som ett samarbete där kulturens makt över medlemmarna ibland är dold och ibland visar sig för individen.

Centraliserad respektive spridd makt

Huruvida makten är centraliserad eller spridd är bland annat intressant i en slags demokratiaspekt. Om makten är centraliserad kommer det stora flertalet att vara förtryckta men om makten är spridd råder maktdelning och samhället kan ses som mer demokratiskt.

När det gäller människans tidiga historia sker ju en maktutövning genom kontinuerlig social påverkan i form av upprätthållande av vissa normer. Då alla deltar i detta normupprätthållande får makten anses vara spridd så att en mer demokratisk maktspridning råder.

Organisation och kultur

Eftersom en organisation är en beslutad ordning går det till stor del att tänka på makt som organisation (och vise versa). Likheterna är stora. Men även kultur påminner i sin struktur mycket om organisation varför dessa inte alltid är lätta att särskilja från varandra.

Maktperspektivet täcker huvudsakligen in organisation varför organisationsperspektivet därigenom indirekt finns med vid historieanalys. Däremot finns det anledning att även titta på kultur.

Kultur

Om vi tittar på kulturen i ett samhälle vid en viss tidpunkt kommer den att präglas av några olika faktorer. För det första finns en djupkultur från den tidigare historien som påverkar hur samtidskulturen blir utformad.

Om sedan samtiden är i en relativt stabil period finns baserat på djupkulturen en övergripande samtidskultur som växt fram utifrån de rådande maktförhållandena. De olika makthavarna vill givetvis öka sin egen makt men de vill samtidigt inte att hela maktbygget ska rasa. Detta kommer att prägla den övergripande samtidskulturen.

Inom denna övergripande kultur finns olika intressegemenskaper (sociala klasser) vilka utvecklar egna subkulturer där det kan förekomma subkulturer inom subkulturer. Slutligen påverkar makthavare undersåtarna i syfte att forma dessas kultur makthavarna till gagn (genom påverkans-/informationsformen av makt).

Kulturen kan alltså ses som en "rysk docka" med subkulturer inom subkulturer där djupkulturen utgör den största inneslutande dockan. Detta påminner om jagets olika föreställningsvärldar i den integrerande personlighetsteorin.

Kulturen kommer att förändras beroende på hur maktförhållanden och annat förändras. Kulturen kan till exempel förändras beroende på ändrade levnadsförhållanden som exempelvis ökat välstånd respektive fattigdom.

Slutord

Eftersom en viktig utgångspunkt är det stabila centrerade maktläget är det intressant att undersöka hur maktcentreringen bryts. Det bör kunna ske på olika sätt och behöver kanske inte alltid vara våldsam eller ens särskilt turbulent.

Makthavare brukar dock vanligen inte vilja lämna ifrån sig makt varför våld och turbulens antagligen är vanliga. Snabbhet och omfattning hos förändringar bör vara faktorer som påverkar. Ett exempel på vad som verkar ha varit ett relativt lugnt maktskifte var när Sovjetunionen föll.

Ett annat exempel där själva omorganiseringen kanske kan ske någorlunda lugnt skulle kunna vara när förändringen i maktförhållanden inte orsakats av andra människor utan till exempel av en naturkatastrof.

Slutligen kan det vara intressant att konstatera att makt nog bör betraktas som ett nollsummespel; åtminstone så länge vi definierar makt som något som finns i relation till andra människor. För i så fall bör en individs maktökning innebära en eller flera andras maktminskning. Så även om vi kan spela spel som inte är nollsummespel inbegriper det i så fall inte maktspel.

Organisation och kultur (genom historien)

Eftersom en formell organisation är en beslutad ordning går det till stor del att tänka på makt som organisation (och vise versa). Likheterna är stora. Men även kultur påminner i sin struktur mycket om organisation varför dessa inte alltid är lätta att särskilja från varandra. 

 

Organisation i kultur

I en kultur (som till exempel den jämlikhetssträvande kultur som präglade människans tidiga historia) kommer människor ibland också att fatta medvetna beslut om vad gruppen ska göra. I de fallen fungerar gruppen som en organisation.

När det gäller grupper under människans tidiga historia motverkade normerna hierarkier. Därför var antagligen alla medlemmar i större utsträckning delaktiga i beslutsfattandet och ordningen var därför mer demokratisk. I den senare historien är kulturen ofta mer hierarkisk och medlemmar med högre status får då mer makt vid medvetet kollektivt beslutsfattande (utöver den makt de redan har som rollmodeller).

Men i en kultur har redan normer vuxit fram och många "beslut" är på så sätt redan "fattade" (citationstecknen syftar på att normer ofta växer fram utan medvetna beslut). Det som utmärker en kultur är snarare att den fungerar organiskt utan att medvetna beslut behöver fattas; alla vet redan vad som gäller.

 

Kultur i organisation

I en organisation finns inga sådana oskrivna regler utan ordningen kan ändras direkt genom ett nytt medvetet beslut från de som har makt över organisationen. Men det hindrar inte att kultur också uppstår i en organisation.

Kultur kan dels skapas medvetet uppifrån genom att beslutsfattarna använder påverkansmetoder för att skapa internaliserade föreställningar hos organisationens medlemmar. Men kultur uppstår också spontant närhelst människor samverkar med varandra. Därför uppstår också kultur spontant i organisationer. Dessutom delar vanligen redan människor i organisationen viss kultur.

Slutord

I historiska sammanhang är dessa flytande gränser mellan organisation och kultur kanske särskilt intressanta när det handlar om intressegemenskaper (sociala klasser). Människor med samma viktiga gemensamma mål kan till exempel ofta komma att samverka även utan att någon medveten kommunikation skett.

Det kan till exempel ibland innebära att handlare i praktiken kan bilda en priskartell utan att ha samtalat och konspirerat (även om det givetvis också förekommer priskarteller i form av medveten sammansvärjning). De behöver bara tänka sig in i de andra handlarnas situation för att inse vilken prissättning som ligger i hela den informella gruppens intresse, deras eget liksom de andras.

Exemplet visar på att det som ligger bakom både kultur och organisation är de mål som är viktiga för beslutsfattarna. I en kultur är det gemensamma mål för hela gruppen medan det i en organisation handlar om målen för de som kontrollerar organisationen.

Handlarnas priskartell i exemplet ser kanske utifrån ut att vara en medveten sammansvärjning, det vill säga en slags (internt demokratisk) organisation. Men egentligen är det mer att betrakta som en kultur som spontant uppstått genom det gemensamma intresset.