En fenomenologisk betraktelse

Du har just nu en upplevelse av att du läser den här texten. Det är det enda du egentligen kan vara helt säker på; att det just nu finns denna upplevelse. I den upplevelsen ingår minnen. Du kan till exempel minnas att du gjorde något innan du började läsa texten.

Men du kan egentligen inte veta helt säkert att det är sant att du faktiskt gjorde det du minns att du gjorde. Minnet kan vara falskt. Det enda du säkert kan veta gällande detta är att upplevelsen av att minnas finns.

Givetvis finns det en massa anledningar att tro att mer än bara denna upplevelse existerar och är sann. Men just nu börjar vi med att bara konstatera vad vi faktiskt kan vara helt säkra på. Det finns då till exempel några saker vi kan konstatera som helt sanna om den upplevelse du har just nu.

Förändring

En sak vi kan konstatera är att upplevelsen inte är konstant utan förändras hela tiden. När du läser läser du till exempel först ett ord och sedan nästa och så vidare. Även när vi själva inte är aktiva, som vi till exempel är när vi läser, verkar upplevelser ständigt förändras.

Detsamma gäller dina minnen. Även i det som var förändrades saker. Du minns skeenden och inte statiska oföränderliga varanden. Förändring verkar alltså vara en kvalitet som generellt finns i upplevelse.

Fenomen

En annan sak vi kan konstatera är att det i upplevelsen finns en kvalitet av "skillnad". När du läser texten är till exempel bokstäverna och orden olika varandra och skilda från varandra. Det du upplever är inte en enhet utan du upplever istället en mängd åtskillnader.

Direkt sammankopplat med detta är att du måste kunna identifiera det, till exempel ett ord, som något som skiljer sig från det omgivande. Det gör också att det existerar som något eget, skilt från annat, i din upplevelse. Det har en egen existens. Detta verkar vara en kvalitet som generellt finns i upplevelsen; att det finns flera olika existenser skilda ifrån varandra.

Det du, i din upplevelse, kan urskilja från resten kommer jag i fortsättningen att kalla för "fenomen". Ett fenomen är alltså något som vi, i vår upplevelse, är medvetna om och kan sätta en beteckning på.

I och med att fenomen existerar i upplevelsen finns där också en slags motsats till förändringen; en, åtminstone tillfällig, permanens. Du kan till exempel titta på ett eller flera ord i texten och konstatera att de fortsätter att existera utan att förändras.

Typer av upplevelser

Även om du med tankens kraft försöker förändra de ord du tittar på så kommer de inte att förändras. Detsamma gäller annat som finns omkring dig. Du kanske hör ett ljud som du vill ska upphöra, eller önskar höra ett specifikt ljud. Men det sker inte bara för att du vill det.

Du kan däremot fantisera att du hör ljudet eller att orden du nyss läste förvandlas till pyttesmå fåglar som flyger iväg. I fantasin kan du själv bestämma helt och hållet vilka förändringar som ska ske.

Bägge dessa saker kan du testa i denna stund och konstatera skillnaden mellan fantasi och det du (antagligen) kallar verklighet. I verkligheten sker förändring, eller inte, oavsett din önskan medan fantasin är helt under din egen kontroll.

När du i denna stund utforskar verkligheten kan du alltså inte påverka den på samma sätt som fantasin. Men du kan använda din kropp och ditt tal och därigenom påverka. Dessa är dock en del av verkligheten med samma slags begränsningar som gäller resten av verkligheten; du kan till exempel inte göra dina armar fyra meter långa för att nå något.

Du kan dock förändra var och hur du riktar din uppmärksamhet. Det gör att du till exempel kan uppmärksamma en bokstav, ett ord, en mening, ett stycke... Du kan också rikta uppmärksamheten mot ljud omkring dig, eller hur det känns i kroppen.

Dina minnen av verkligheten har antagligen samma karaktär. Om dina minnen är korrekta har verkligheten aldrig kunnat styras på samma sätt som fantasin. Dessutom har den antagligen varit förutsägbar i en stor mängd andra avseenden. Till exempel har antagligen aldrig gravitationen plötsligt upphört att fungera.

Annorlunda är det med dina minnen av sådant du drömt om natten. I drömmar (som du minns dem) är inget förutsägbart och saker kan plötsligt förändras på vilket sätt som helst. I denna aspekt är drömmar lika fantasier. En skillnad är dock att vi vanligen inte kan styra drömmarna på samma sätt som vi kan styra fantasin. I den aspekten är drömmarna alltså mer lika vår vakna verklighet.

Mellan fantasi och verklighet

Drömmar verkar alltså befinna sig någonstans mellan fantasi och verklighet. De är "oreglerade" och oförutsägbara som fantasier men vi upplever dem som verkliga och kan inte viljemässigt påverka dem. Undantaget är lucida drömmar där man ibland viljemässigt kan påverka drömmen.

Även den vakna upplevelsen verkar kunna uppvisa blandformer. Vi kan till exempel se fel, uppleva en illusion eller hallucinera. Den innebär då att vi i den vakna verkligheten tar en omedveten fantasi för verklighet.

Gränsen mellan fantasi och verklighet är alltså inte nödvändigtvis så tydlig. De två typerna är dock viktiga, som renodlingar betraktade, för vår förståelse. I sin opåverkbarhet är verkligheten något vi nog måste förhålla oss till varför det bör vara viktigt för oss att försöka utröna vilken av typerna vi upplever. Om vi egentligen upplever en fantasi men tror på den, och agerar på den, som den vore verklig kan det få ödesdigra konsekvenser.

Fantasins användningsområden

Eftersom det förefaller kunna vara så viktigt att veta vad som är verkligt kan man fråga sig om fantasin inte utgör ett problem. Utan fantasi skulle vi ju till exempel slippa riskera hallucinera något som inte finns och slippa riskera att agera på det med negativa konsekvenser.

Det är sant att förmågan att fantisera kan ställa till med problem men den har också fördelar. Den kan givetvis användas till att skapa lustupplevelser genom att fantisera om något lustfyllt. Men den kan också användas i relation till verkligheten. Den gör det till exempel möjligt att utforska olika möjliga framtida scenarier vilket i sin tur gör det möjligt att planera.

Generellt kan den användas till att bättre förstå och förutsäga verkligheten (som förefaller existera även om vi inte kan veta helt säkert). Vi kan till exempel använda fantasin till att skapa regelsystem som förhåller sig till verkligheten så att vi kan operera med det för att lättare kunna utforska verkligheten. Matematik är ett exempel på ett sådant system.

Vi kan alltså tygla fantasin till att förhålla sig till verkligheten för att vi bättre ska kunna hantera densamma och därigenom skapa något som inte är en fri fantasi utan en slags "fantasi" som är bunden till verkligheten.

Slutord

Även om vi inte kan vara helt säkra på något annat än den upplevelse som just nu finns visar denna korta betraktelse på att vi ändå har ganska goda skäl att anta att en någorlunda regelbunden och förutsägbar verklighet existerar och att vår upplevelse kan vara kopplad till den.

Vidare verkar det då värdefullt att skilja på två typer av upplevelse; verklighet och fantasi. I bägge typerna av upplevelse sker förändring. Vi kan dessutom i bägge upplevelsetyperna göra distinktion mellan olika fenomen.

Dessa två typer av upplevelse har två kvaliteter; grad av regelbundenhet och därmed förutsägbarhet (1) samt grad av direkt styrbarhet (2). Verkligheten är regelbunden (förutsägbar) och inte direkt styrbar. Fantasin är däremot oregelbunden och styrbar.

Baserat på dessa kvaliteter i kombination med våra minnen kan vi hitta ytterligare två typer av upplevelser; drömmen som är oregelbunden och inte styrbar samt regelsystemet som är regelbundet och styrbart.

	Regelbunden	Ej regelbunden
Styrbar	Regel-system	Fantasi
Ej styrbar	Verklighet	Dröm

Slutligen bör givetvis även fantasier, drömmar och regelsystem betraktas som verkliga i bemärkelsen att de existerar. Därför kan namnet "verklighet" på en av typerna vara mindre lyckat. Fördelen med namnet är dock att många redan tänker i dessa termer. Vi bör dock se det som att alla dessa ingår i den övergripande totala fenomenologiska verkligheten.