Kopplingen mellan drivkrafter, identitet och olika slags grupper är sådan att individen mer naturligt känner samhörighet med och tillhörighet till mindre grupper. För att skapa starkare tillhörighet till större grupper krävs ofta propaganda och indoktrinering. Det gör det intressant att också titta på detta utifrån ideologi ur ett historiskt perspektiv.
Kristendom som ideologi
Kristendomen har liksom andra religioner sedan tidigt innehållit ideologiska element. Under feodal tid användes den till att få bönderna att acceptera att kungens styre och den rådande feodala ordningen var instiftad av gud.
Efter att Gustav Vasa infört protestantismen i Sverige användes den för att stärka nationalkänslan vilket underlättade skapandet av en stor krigsapparat. Detta fortgick ända fram till 1900-talet då sådan nationalism gradvis minskade i betydelse bland annat eftersom massarméer blev mindre viktiga beroende på ny vapenteknologi.
Protestantismen, och särskilt tydligt puritanismen, fick också andra, kanske oavsiktliga, konsekvenser eftersom den förstärkte den skandinaviska djupkulturens påverkan på västerlandet med element som individualism, samvetsgrannhet, strävsamhet, jämlikhetssträvan och en tendens till moralisk (och moralistisk) utopism.
Liberalism
Mer renodlade ideologier, i mer modern bemärkelse, verkar ha uppstått i och med franska revolutionen då liberalismen blev en samlande kraft mot den förhärskande ordningen. De starkaste intressena för att störta den gamla ordningen fanns antagligen i anslutning till de ostindiska kompanierna som hade tillskansat sig mycket makt bland annat tack vare den lukrativa opiumhandeln.
De ostindiska kompanierna var en viktig del av kolonialismen och hade bland annat erfarenhet av att söndra och härska för att kunna bryta ner motstånd mot etablering av handelstationer och liknande.
Dessa intressen var också ett globalt nätverk eftersom man hade goda kontakter med mothandelspartners i kolonier. Redan tidigt fanns alltså ett embryo till globalism inbyggd i liberalismen eftersom starka lokala grupper, som till exempel nationer, utgjorde en naturlig motkraft och fiende.
Det ideala för dessa globala intressen var därför att atomisera och göra individen till den viktigaste enheten för att på så sätt motverka större grupper som skulle kunna hota det globala nätverkets intressen.
Man allierade sig med den framväxande borgerliga medelklassen för att ha tillräcklig styrka att kunna bryta motståndet hos de gamla etablerade icke-globalistiska intressena kopplade till nationer och stora krigsapparater.
Den borgerliga medelklassen var en naturlig allierad eftersom den var en viktig del av den framväxande industrialiseringen och därför snabbt växte i styrka. Den var samtidigt inte klassinriktad utan mer inriktad på individen och den egna familjen.
Om medelklassen varit medveten om sina gemensamma intressen och organiserat sig hade den inte varit lika lättstyrd och manipulerbar. Man behövde dock ta hänsyn till de värderingar som var starka hos medelklassen, bland annat baserat på tidigare indoktrinering.
Det innebar att den liberala ideologin även blev tvungen att omfamna mer konservativa värden inriktade på familjen och nationen. Detta har bidragit till att liberalism och konservatism periodvis kunnat samarbeta mot den mer globalistiskt inriktade socialismen.
Konservatism
Konservatismen växte fram som en reaktion mot den liberala revolutionära ideologin. Den har stark koppling till äldre värden från tiden innan den borgerliga revolutionen, och till kristendomen. Den handlar om att värna familjen, nationen och ibland också den västerländska kulturen.
Socialism
Socialism uppfanns i mångt och mycket av Karl Marx men har också viss naturlig koppling till nomadisk samlar- och jägarkultur som var väldigt inriktad på jämlikhet och till stor del berodde på människans starka drivkraft att omvårda (ibland kallad "urkommunism").
Socialism har (hade) också en stark inriktning på arbetarklassen och är (var) därigenom också globalistiskt inriktad. Genom att arbetarklassen skulle förena sig över nationsgränserna skulle man kunna genomföra den socialistiska/kommunistiska revolutionen.
Socialismen har antagligen använts instrumentellt av de globalistiska intressena med ursprung de ostindiska kompanierna. Dels användes den för att plundra Ryssland genom att man stöttade den kommunistiska revolutionen, och dels användes den antagligen för att motverka medelklassen när den, medelklassen alltså, började tjäna ut sin roll.
På senare tid har socialismen fjärmat sig från arbetarklassen på liknande sätt som liberalismen fjärmat sig från konservativa värden som nationalism och familj. En stor del av fokus har istället hamnat på globalism där socialismen betonar flyktingars rätt, till exempel rätt till uppehållstillstånd och medborgarskap.
Liberaler vill öka inte bara människors möjlighet att röra sig över gränser utan även kapital och företags möjlighet till gränslös rörlighet.
Moral Foundations Theory
Moral Foundations Theory vars olika element illustreras med blå text i illustrationen nedan är en teori som visar på olika slags moralisk inriktning. Dessa element kan användas till att försöka förtydliga de tre stora ideologierna.
Illustration av kulturens dimensioner hämtad från artikeln Om kultur
Libertarianer är mest inriktade på det som inom Moral Foundations Theory kallas Liberty medan liberaler är mest inriktade på Fairness och Care. I detta sammanhang syftar "liberaler" på hur begreppet används i amerikans politik vilket kan vara lite missvisande i relation till hur begreppet används i svenk politik. I viss mån kan nog amerikanska liberaler sägas omfamna en del som vi kanske skulle tillskriva socialism i Sverige.
Intressant är dock att konservativa omfamnar alla de moraliska positionerna. Det gör också att de är ensamma om att omfamna Loyalty och Authority. Vi kan alltså se att det finns en ganska stark koppling mellan konservatism och drivkrafter kopplade till lojalitet som det beskrivs i artikeln Individen, gruppen och mänskligheten.
Kvinnor röstar i större utsträckning vänster än män och kvinnor är också mer inriktade på Care och Fairness i Moral Foundations Theory. Jag vill därför föreslå att inriktningen på Care hos amerikanska liberaler kanske bör översättas till att de lutar mer åt vänster, det vill säga socialism, i svensk bemärkelse.
När det gäller Fairness har den i viss mån kunnat delas upp i två typer; equality och proportionality. Equality ligger givetvis nära socialism medan proportionality har mer koppling till meritokrati och ligger därmed rimligtvis närmare konservatism.
Nedan är de tre stora ideologierna inplacerade i en illustration av kulturens dimensioner som en tolkning av deras olika inriktning. Jag har här valt att skjuta Sanctity och Loyalty närmare kvinnligt respektive manligt eftersom det verkar stämma bättre än placeringen i den gamla versionen, bland annat eftersom kvinnor har större närhet till Sanctity.
Socialism är då i denna tolkning att anse ligga närmast Care men den omfamnar även Sanctity och Fairness (equality). Konservatism ligger närmast Authority men omfamnar även Loyalty och Fairness (propotionality). Liberalism, slutligen, ligger närmast Liberty men omfamnar även Fairness av bägge sort.
Medelklassen
Jag ska, innan jag försöker knyta ihop säcken, säga några ord om den medelklass som funnits sedan början av 1800-talet eftersom den uppstod och blev en maktfaktor samtidigt som ideologierna uppstod och därför har en nära koppling till dessa.
Medelklassen var och är familjeorienterad men också strävsam och inriktad på karriär. Det gjorde att den anammade sådana konservativa värden som inriktning på familj och meritokrati, men också liberal inriktning på frihet från förtryckande ärvd, icke meritokratisk, makt.
Men medelklassens rötter i den skandinaviska djupkulturen bidrog till att den också blev öppen för mer jämlikhetssträvan och utopistisk moralism. Det bidrog till att den så småningom drog sig närmare mer socialistisk jämlikhetsinriktade värden samtidigt som den konservativa inriktningen minskade.
Idag är medelklassen hotad av sådant som den fjärde industriella revolutionen (automatisering som minskar behov av mänsklig arbetskraft), skatt som omfördelar till en underklass som till inte obetydlig del består av bidragstagare, och kulturella och propagandistiska krafter som verkar nedbrytande på familjen som enhet.
Ideologier, drivkrafter och olika typer av grupper
Ideologierna har delvis gamla rötter. Jag har redan nämnt socialismens och konservatismens koppling till evolutionära funktioner och därigenom drivkrafter som jag betecknade som kärlek respektive lojalitet i artikeln Individen, gruppen och mänskligheten.
Även liberalismen har evolutionära rötter. Dessa finns i individens behov att bryta med normer och gå sina egna vägar. Detta fyller även en flockfunktion när de gamla normerna inte längre leder till framgång. På så sätt är individualism ibland något som gynnar kollektivet genom att den individ som lyckas skapar en ny och bättre fungerande norm.
Ideologierna har också senare historiska rötter varav jag har berört vissa. Det gör att de förändrats i vissa avseenden beroende på olika skeenden. I dagsläget skulle jag hävda att liberalism främst är inriktad på individen och har mindre intresse riktat mot de olika typerna av grupper.
För liberaler handlar inriktningen på individen om sänkt skatt och att den ska få få röra sig fritt över gränser. Liberalism är idag vanligen starkt inriktad på globalism och att inga grupper ska få hindra individer och företag att fritt agera över hela klotet. Drivkrafterna är alltså inriktad på individens frihet och möjlighet.
Liberalismens vurmande för individens frihet hänger antagligen samman med en upplevelse av sig själv som stark (se artikeln om Styrka och svaghet). Man vill alltså öka sina egna individuella möjligheter till framgång.
På motsvarande sätt ser antagligen många socialister sig som svaga. Därför vurmar man för bidrag och för förment svaga grupper. I den aspekten är drivkraften bakom socialism egoistisk på liknande sätt som liberalismen. Men den omvårdande drivkraften kopplad till socialism gör att det också kan handla om att man vill värna de svaga individerna även om man själv inte upplever sig som svag.
Socialismens värnande om svaga grupper riktar sig dock sällan till tydliga dyader, familjer, stammar/klaner eller klasser utan snarare till sådant som gruppen kvinnor, sexuellt avvikande minoriteter eller invandrare (som ju inte är en homogen grupp).
Man värnar dock ofta om minoritetskulturer vilket alltså kan ses som en koppling till en viss typ av grupp. Man behöver dock inte själv tillhöra en sådan minoritetskultur man värnar. Drivkraften är då alltså omvårdnad baserat på att man tror minoritetskulturen vara svag och i ett utsatt läge.
Det förefaller som att man ser alla dessa olika grupper som intressegemenskaper, det vill säga klasser, vars gemensamma intresse då skulle vara att få hjälp och skydd eftersom de alla är förment svaga.
Konservatismen är alltså idag den enda ideologin med tydlig inriktning på sådana grupper vi talar om här. Den vill vanligen värna familjen, nationen och den inhemska och västerländska kulturen (något socialism inte intresserar sig för då denna kultur ses som stark).
Det är inte självklart vilken drivkraft som finns bakom konservatism. Konservativa omfamnar alla elementen i Moral Foundation Theory vilket vittnar om att alla drivkrafterna finns där. Den är dock ensam om att omfamna Loyalty och Authority och är därför den enda ideologin som också drivs av de mer hierarkiskt inriktade krafterna, även om de andra drivkrafterna också finns.
Det finns utifrån denna betraktelse ingen anledning att anta att konservativa skulle uppleva sig som mer eller mindre svaga eller starka. Vi får anta att de i snitt är relativt balanserade i den aspekten.
Sammantaget skulle alltså en grov skiss av de tre ideologierna som jag tolkat dem här kunna beskrivas enligt följande:
- Liberalism är inriktad på individen utifrån en upplevelse av att själv vara stark.
- Socialism är inriktad på klasser som upplevs vara svaga och man upplever också i större utsträckning sig själv som svag. Dessutom präglas socialism starkt av omvårdande kärlek.
- Konservatism är inriktad på familjen, nationen och den inhemska och västerländska kulturen. Den förefaller mer balanserad vad gäller att uppleva sig som stark eller svag.
Slutord
I dagsläget är det alltså endast konservatism som stärker individens koppling till någon grupp. Men två av de grupperna är sådana att de inte riktigt behöver stärkas; familjen och den inhemska kulturen. Bägge dessa grupper består till stor del av människor man lever tillsammans med. De andra två, nationen och västerländsk kultur, får åtminstone delvis anses vara rester av tidigare propaganda och indoktrinering.
Socialism är främst inriktad på svaga klasser vilket antagligen är kopplat till både omvårdande kärlek och till att man själv upplever sig svag. Liberalism är främst inriktad på individen vilket vi kanske delvis kan förklara med upplevelsen av styrka.
I de stora förändringar som verkar stå för dörren kommer antagligen medelklassen att försvinna beroende på automatisering. Automatiseringen gör att både arbete och kamp om resurser troligen kommer att bli förlegat. Rikedomen kommer antagligen att räcka för att alla ska kunna leva bekvämt.
Det gör att liberalismens inriktning på individens möjlighet till framgång, liksom den till konservatismen kopplade strävsamheten då den blir för egoistisk, kommer att bli mer av ett hinder och en risk. Konservatismens balans av olika värden är däremot antagligen gynnsam.
Socialismens koppling till upplevelse av svaghet, och den därför bakomliggande egoismen, riskerar vara problematisk på samma sätt som de andra två ideologiernas problematiska sidor med dessa sidors koppling till egoism. Däremot är omvårdande kärlek, som socialismen har koppling till, antagligen det som allra mest behövs i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar