Individen, gruppen och mänskligheten

Existens, kärlek, lojalitet och identitet

Människor är både individer, enskilda enheter i sig själva, och delar av andra enheter, grupper av människor. Sådana grupper kan skissartat rangordnas efter storlek. Den mänskliga världen av grupper sträcker sig då från den enskilda individen, den minsta enheten, till mänskligheten, den totala mängden levande människor.

En skiss utifrån ungefärlig storleksordning på olika sorters mänskliga grupper skulle då kunna se ut så här:

1. Individ
2. Dyad
3. Familj
4. Stam/klan
5. Klass
6. Nation
7. Kultur
8. Mänsklighet

En del av de begrepp jag här använder för att peka på olika slags grupper kan antagligen definieras på lite olika sätt vilket bidrar till att jag ser skalan som skissartad. Oavsett definition kan det antagligen också ibland vara en glidande skala mellan vissa slags grupper.

Till exempel kan en familj bestå av mor, far och barn. Men även mor- och farföräldrar och andra släktingar kan räknas till en familj. Vissa stammar och klaner kan då antagligen anses vara just en sådan stor familj så att gränsen mellan familj och klan kan ses som luddig.

En annan anledning till att betrakta ordningen som skissartad är att en enhet som jag betraktar som mindre i storlek ibland kan vara större än en sådan jag betecknat som större. Ett exempel på det är att en klass (det vill säga en intressegemenskap), till exempel (den totala internationella) arbetarlassen, kan vara större än en mindre nation.

Beroende på perspektiv och vad man tänker använda en sådan här rangordning till kan det alltså finnas anledning att byta plats på de olika enheterna. I denna text tänker jag dock hålla mig till den här föreslagna ordningen för att säga något om de olika nivåernas koppling till existens, kärlek och lojalitet. Eftersom individens identitet vanligen är så nära kopplad till dennes olika grupptillhörigheter kommer jag även att säga något om just identitet i relation till detta.

Existens

Existens är förutsättningen för att överhuvudtaget kunna agera; till exempel för att föröka sig eller skydda avkomman. Därför har evolutionen skapat starka drivkrafter inriktade på överlevnad. Individens drivkrafter inriktade på den egna individuella överlevnaden är vanligen väldigt starka.

Trots det riskerar, och till och med offrar, individer ibland sitt liv för gruppen. Individen kan alltså ibland ha starkare drivkraft att värna gruppens överlevnad än drivkraften inriktad på den egna överlevnaden.

När en individ riskerar livet för en grupps skull försöker alltså denne skydda den större enhetens fortsatta existens. Ibland handlar detta om att skydda enheten från en motsvarade slags enhet; till exempel att skydda den egna klanen från en annan hotfull klan.

Drivkrafter som handlar om att värna gruppens överlevnad kan alltså finnas oavsett vilken gruppstorlek det handlar om. Till exempel skulle vissa individer kunna vara beredda att riskera eller offra livet för att skydda hela mänskligheten om hotet var tillräckligt stort och akut.

Kärlek

Drivkrafter att osjälviskt kärleksfullt omvårda avkomman har uppstått hos djur vars avkomma behöver omvårdnad för att överleva till vuxen ålder. Eftersom människans barn är de mest sårbara och under längst tid omvårdnadsbehövande i djurvärlden har människan den antagligen starkaste drivkraften att omvårda.

Sådan drivkraft präglad av kärlek är vanligen som mest påtaglig i den dyadiska relationen mellan mor och barn. Men beroende på att drivkraften är så stark hos människan präglar den också alla hennes relationer och sammanslutningar i varierande grad.

Kärleken präglar människan så starkt att den ofta kan utsträckas även till andra varelser. Därför skulle betraktelsen som förs fram här kunna utökas med ytterligare en nivå som innefattar allt levande. Vissa individer kan antagligen känna så stark kärlek till allt levande att den ibland är starkare än någon av deras andra drivkrafter.

Lojalitet

Kärlekspräglad drivkraft är så stark hos människan att den under den långa tid vi levde som jagande och samlande nomader i stort sett trängde undan annan drivkraft på gruppnivå. När vi blev bofasta fick dock annan slags drivkraft till mer hierarkisk ordning och lojalitet större spelrum.

Anledningen till att lojalitet blev viktigt när vi blev bofasta är att tillvaron då blev att präglas av våld, krig och slaveri. Detta berodde på att resurser ansamlades och att det krävdes betydligt mer arbete för att odla än vad det krävdes för nomadiskt leverne.

Våld och krig kräver större lojalitet eftersom gruppstorlek och gruppsamordning ofta är så avgörande i sådana sammanhang. Våld medför oftast större risker för individen varför lojalitet blir viktigare. Individen måste vara mer beredd att offra sig för gruppen och mer motiverad att följa ledare.

Många djur som lever i grupp ordnar sig hierarkiskt. Detta är ofta en framgångsstrategi och därför har starka drivkrafter inriktade på hierarki och social status uppstått genom evolutionen. Hos människan är lojalitet och lydnad (anpassning till social hierarki) antagligen tydligast hos klaner som lever i konkurrens med andra klaner men den förekommer i varierande grad även i många andra, om inte alla, sorters grupper.

Identitet

Individens identitet brukar ofta beskrivas som något som uppstått baserat på sociala sammanhang och grupptillhörighet. Denna beskrivning av olika slags grupper och deras koppling till olika slags drivkrafter kan alltså kanske bidra till att öka förståelsen för fenomenet identitet.

Ett användningsområde för denna betraktelse borde då också kunna vara att bättre kunna förstå individers identitet genom att förstå vilken slags drivkrafter de har kopplade till olika grupper och hur starka dessa drivkrafter är.

Ett annat användningsområde kan vara att försöka förstå mer om de olika typerna av grupper genom att förstå vilka slags drivkrafter som präglar gruppmedlemmars engagemang. Genom att studera individers identitet skulle man alltså potentiellt kunna förstå mer om vilka drivkrafter som utmärker olika grupper och typer av grupper.

Typ av grupp - typ av drivkraft

Vi kan som framgått i viss mån koppla de olika typerna av drivkraft till olika slags grupper. Skissartat skulle vi då kunna säga att existens-drivkraften har tydligast koppling till individen, kärleks-drivkraften till dyaden och lojalitets-drivkraften till klanen.

Men alla typerna av drivkraft kan antagligen förekomma hos individen i relation till alla typer av grupp även om viss drivkraft nog vanligen präglar viss typ av grupp mer än annan. Till exempel är det antagligen vanligare att familjen präglas av kärlek än av lojalitet.

En anledning att ordna de olika typerna av grupp efter storlek är att drivkrafterna ofta blir svagare ju större gruppen är. I de mindre typerna av grupper finns ofta stark biologisk, evolutionärt utvecklad, prajming vilket ökar chansen att väcka drivkrafterna.

När det gäller de fyra största typerna av grupper har individen vanligen inte träffat alla medlemmar i gruppen. Det gör att mycket biologisk prajming inte kommer att spela in eftersom den utvecklats för sådant som kräver ömsesidig fysisk närvaro.

När det gäller en sådant typ av grupp som klass, som främst får ses som en slags intressegemenskap, finns till exempel väldigt lite naturlig evolutionsliknande anledning att värna om klassens fortsatta överlevnad, att känna omvårdnadskänslor eller att känna lojalitet (klass är ju vanligen inte hierarkiskt ordnad).

I den mån dessa olika slags drivkrafter väcks och kopplas till klasstillhörigheten beror detta ofta på social påverkan som propaganda, indoktrinering och liknande. Det visar antagligen på anledningen till att religion och ideologi ofta använts till att stärka individens tillhörighetskänsla och offervilja gentemot sådana större grupper.

Slutord

Det går alltså att säga en del om olika slags grupper bland annat beroende på storlek och deras koppling till olika slags drivkrafter. Detta kan också belysa fenomenet identitet liksom detta i sin tur kan bidra med förståelse gällande olika slags grupper.

Sammanfattningsvis kan konstateras att större grupper ger mindre chans att individens drivkrafter spontant väcks kopplat till gruppen. Därför används ofta propaganda och indoktrinering i form av religion och ideologi till att åstadkomma detta.

Slutligen ska sägas att en individ givetvis kan riskera livet för en grupp bara utifrån att belöningen, till exempel monetärt, kan vara tillräckligt stor. Individens drivkraft är då alltså inte kopplad till gruppen denne riskerar livet för utan till något annat, till exempel sin egen eller familjens överlevnad. En sådan individs identitet får då heller rimligtvis ingen koppling till denna grupp (utöver kopplingen till de relationer som naturligt uppstår vid samarbete).