Det här är den tredje artikeln om den svenska djupkulturen. Jag baserar denna, liksom de två första (I och II), till stor del på Kevin MacDonalds bok Individualism and the Western Liberal Tradition. Han beskriver där bland annat hur rötter i skandinavisk jägar-/samlarkultur bidragit till den västerländska kulturen.
Ett ovanligt drag hos den skandinaviska jägar-/samlarkulturen jämfört med andra ursprungskulturer är en preferens för monogami. Denna kulturegenskap förstärktes dessutom av kyrkan med syftet att minska kungars och adels makt, genom att motverka klanbildning, vilket också lyckades. Därigenom ökade så småningom också vanligt folks makt vilket möjliggjorde den industriella revolutionen.
Ett annat kulturdrag kyrkan också kom att förstärka var tendensen att bilda "moraliska gemenskaper". Dessa har sin grund i att individens anseende var så viktigt i västerlandet. De beteenden som ansågs viktiga för ett gott anseende blev alltså grunden för moraliska gemenskaper.
Moraliska gemenskaper
MacDonald menar att frånvaron av släktskap som sammanhållande kraft i individualistiska kulturer gör det desto viktigare att något annat håller samman gruppen. Därigenom kommer moraliska ideal, som till exempel ärlighet, att fylla den funktionen.
Moraliska gemenskaper kan dock egentligen grundas på vilka värden som helst eftersom den individualistiska kulturens större samvetsgrannhet, med dess plikttrogenhet och impulskontroll, kan användas till att uppfylla vilka plikter-, och kontrollera vilka impulser, som helst.
De senaste århundradena har den moraliska gemenskapens värden handlat om att vara kompetent, ärlig, pålitlig och rättvis. Men på senare tid har det mer glidit över till att handla om värden vi förknippar med så kallad "social rättvisa".
En del av dessa värden har givetvis vissa rötter i den skandinaviska jägar- och samlarkulturens jämlikhetssträvan. Men de har också förstärkts av vissa drag hos kristendomen och då särskilt vissa former av puritanism.
Puritanism och moralisk utopism
Den tidiga kyrkan utvecklade en moralisk universalism som byggde vidare på tendenser som redan fanns i den grekiska kultursfären. Naturliga rättigheter kom jämlikt att inte bara omfatta kristna utan även till exempel judar och muslimer. Sådan moralisk universalism har givetvis närhet till den öppenhet och lägre grad av etnocentrism som redan präglade den västerländska individualistiska kulturen.
Kyrkan lyfte också fram individens inre motivation och intention. Germansk lag hade betonat och dömt efter hur stor skada en handling orsakat, oavsett avsikten med handlingen, men nu blev alltså individens intention viktigare. Detta bör bland annat ha bidragit till ökad internalisering av moral.
Det medeltida katolska Europa var ett kollektivistiskt samhälle enat av kristendomen vilket bör ha bidragit till att sprida och befästa sådant som moralisk universalism och internaliserad moral. Det går att se protestantismen som en slags revolt mot denna kollektivism hos den katolska kyrkan. En sak som talar för det är att protestantismen uppstod, och fick spridning, just i de nord-västliga germanska språkområdena där de individualistiska kulturrötterna är starkast.
Inom protestantismen lyfter MacDonald fram puritanismen som extra viktig. Han menar att det engelska inbördeskriget på 1600-talet etablerade den puritanska kulturens inflytande i England (och senare USA) och att det var en vändpunkt för västerlandet.
Vändpunkten innebar att de aristokratiska indoeuropeiska rötterna fick minskad betydelse till fördel för rötterna i den nordiska jägar- och samlarkulturens jämlika individualism (för en kort överblick av skillnaden mellan de två kulturrötterna läs artikeln Om aristokratisk och egalitär individualism av Fnordspotting).
Puritanismen betonade strikt uppfostran, monogam äktenskapsinriktad sexualmoral, utbildning och skötsamhet. Den kom att ha stark påverkan på det västerländska samhället. Puritanismen har ett drag av moralisk utopism; en tendens att eftersträva en utopisk världsordning som kommer till uttryck i moraliska, och moralistiska, termer.
Detta har legat till grund för många rörelser som eftersträvat ”social rättvisa”. Ett exempel på det är att en stor del av motståndet mot slaveri kom ifrån puritaner. Efter hand kom puritansk moralisk utopism också att påverka och bli en del av sekulära ideal, ideologier och rörelser.
Genom puritanismens inriktning på utbildning kom detta också bland annat att spridas inom den
akademiska världen. Mycket inriktning på "social rättvisa", som ofta växt fram och spridits
på universiteten, har också drag av moralisk utopism med rötter i puritanismen.
Slutord
Den individualistiska västerländska kulturen innehåller alltså en tendens till att bilda moraliska gemenskaper vilket möjliggör att kollektivet kan enas i större utsträckning. Dessa kan ofta få en stark moralistisk prägel där man är mån om att själv visa upp det korrekta beteendet och också att kräva det av andra.
Eftersom konsensussträvan är ett starkt kulturdrag i skandinavisk och svensk djupkultur kan detta antagligen bidra till moraliska gemenskaper i inte ringa omfattning. Tendensen att bilda moraliska gemenskaper har alltså bland annat sådana rötter i vår djupkultur även om den också förstärkts av kyrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar