En ontologisk betraktelse

I den totala fenomenologiska verkligheten finns fyra typer av upplevelser; verklighet, fantasi, dröm och regelsystem. Upplevelse av verklighet, fantasi och regelsystem kan du själv testa i detta nu. Drömmar har du däremot i nuet bara tillgång till i form av minnen.

Utifrån vårt experimenterande med vår egen upplevelse i nuet kan vi alltså konstatera att tre av typerna av upplevelse finns. Om vi accepterar att vårt väldigt nära minne i nuet är någorlunda sant (vilket är en förutsättning för att acceptera att förändring faktiskt sker) bör vi kunna tillåta oss att i någon mån expandera den acceptansen även till minnen från längre tillbaka i tiden.

Om vi gör det kan vi alltså acceptera att minnen representerar, nu förfluten, upplevelse vi hade i det dåvarande nuet. Det gör i så fall att vi också kan acceptera drömmar som existerande upplevelser vi haft och kan förvänta oss ha igen på liknande sätt som vi antagligen förväntar oss att fortsätta uppleva de andra upplevelsetyperna.

Vi kan då ur ontologiskt perspektiv konstatera att den totala fenomenologiska verkligheten finns inklusive sådant som till exempel förändring, fenomen, relativ regelbundenhet (förutsägbarhet) och relativ styrbarhet.

En verklighet bortom den fenomenologiska – den fysiska verkligheten

Finns en verklighet bortom den fenomenologiska? Finns till exempel din säng medan du sover och drömmer, trots att du i din dröm inte upplever att du ligger i din säng? Vi kan givetvis inte veta helt säkert. Men alla våra upplevelser tyder på att den gör det och inga upplevelser tyder på motsatsen.

Alla våra upplevelser tyder på att en fysisk verklighet finns även när vi inte upplever den. Om vi till exempel känner en regndroppe finns inget som inte tyder på att droppen fanns, fallande mot oss, trots att vi var omedvetna om den innan den träffade oss. Upplevelsen är helt samstämmig med att vi ser en regndroppe falla mot oss och sedan känner den träffa; eller att vi ser en regndroppe falla utan att träffa oss, varför vi heller inte känner den träffa.

Vi har alltså skäl att anta att en fysisk verklighet finns oberoende av vår, eller någon annans, upplevelse. Jag föreslår därför att vi ur ett ontologiskt perspektiv även accepterar existensen av en fysisk verklighet kopplad till, men bortom, den fenomenologiska verkligheten.

Denna fysiska verklighet verkar dessutom ha några grundläggande likheter med den fenomenologiska upplevelsen av densamma. Även i den fysiska verkligheten sker förändringar och även i den fysiska verkligheten finns en åtskillnad, i rummet, mellan olika företeelser. Till exempel roterar jorden runt solen på ett visst avstånd; de är åtskilda på liknande sätt som du och jag är åtskilda i rummet.

Koppling mellan fysisk och fenomenologisk verklighet

Från exemplet med regndroppen kan vi förstå något av hur kopplingen mellan den fysiska och den fenomenologiska verkligheten kan se ut. Kort sagt verkar vi ha en fysisk kropp med sinnesorgan som kopplar vår fenomenologiska verklighet till den fysiska.

Det gör i så fall att det vi fenomenologiskt upplever som fysisk verklighet ofta har en nära koppling till den faktiska fysiska verkligheten. Dock har vår upplevelse inte koppling till hela den fysiska verkligheten utan bara till den del av densamma vi för stunden kan erfara genom våra sinnesorgan.

Kopplingen blir också mindre genom våra sinnesorgans begränsningar. En del av kopplingen sker dessutom genom tolkningar där bland annat minnen, fantasi och formaliseringar (regelsystem) påverkar. Vi kan misstolka, hallucinera, uppleva illusioner, och så vidare.

Inte bara verklighetstypen av fenomenologisk upplevelse påverkas av den fysiska verkligheten. Ett exempel är att när vi skapar regelsystem för att bättre förstå den fysiska verkligheten behöver de givetvis testas mot denna. Andra exempel är att fantasi ofta hämtar material från upplevelser av den fysiska verkligheten och att sinnesintryck ibland påverkar både våra drömmar och våra vakna fantasier i stunden utan att vi är medvetna om det.

En verklighet bortom den fysiska verkligheten

Är den fenomenologiska och fysiska verkligheten de enda verkligheter som finns? Det finns till exempel människor som hävdar att de haft erfarenhet av spöken, andar, änglar och andra okroppsliga väsen. Sådana okroppsliga väsen rapporteras också ibland påverka den fysiska verkligheten. Är det exempel på en verklighet bortom den fysiska?

Vetenskapen verkar hittills inte ha lyckats fastställa förekomsten av sådant, annat än som just påstådda erfarenheter. Företeelserna tillhör onekligen den fenomenologiska verkligheten för de som upplevt dem men det verkar hittills vara svårt att veta om de tillhör den fysiska verkligheten, och också om de tillhör en annan verklighet än den fysiska.

Dessa fenomen skulle kunna vara exempel som tyder på förekomsten av en verklighet bortom både den fysiska verkligheten och vår fenomenologiska verklighet. Det kan finnas de som har sådana erfarenheter att de har goda skäl att anta att så är fallet.

De som har sådana erfarenheter kan missta sig men om vi inte har något sätt att kontrollera det kan vi inte veta. Vi bör då rimligen varken anta eller förkasta förekomsten av sådana andra verkligheter.

Slutord

Sammanfattningsvis kan vi på ganska goda grunder anta förekomsten av två verkligheter; individens fenomenologiska verklighet och den fysiska verkligheten. Dessa två verkligheter har en viss koppling till varandra.

I bägge dessa sker dessutom förändringar och företeelser är åtskilda från varandra. I den fenomenologiska verkligheten är företeelser (fenomen) åtskilda genom distinktion som ofta är kopplat till benämnande. I den fysiska verkligheten är företeelser åtskilda i det fysiska rummet med fysiskt avstånd mellan sig.

Många av oss har, baserat på våra erfarenheter, inga starka skäl att anta en eller flera verkligheter utöver dessa två. Men vi har heller inga goda skäl att förkasta möjligheten att det skulle kunna finnas ytterligare verkligheter, lika lite som fiskar har anledning att förkasta möjligheten av landlevande djur. Vi bör alltså lämna det öppet.