Hur man bygger ett monster

Kapprustning, juridiska personer och artificiell intelligens

"Om inte vi gör det kommer ändå någon annan att göra det..." kan man ibland höra som ett rättfärdigande av omoraliska handlingar. Ett tillägg till uttalandet skulle ibland dessutom kunna vara "...och om de andra gör det kommer de använda övertaget gentemot oss och då ligger vi illa till".

Kapprustning, i vid bemärkelse (det vill säga ansamling av maktmedel i alla former), drivs ofta ytterst av rädsla. Sedan vi blivit bofasta för ca 12.000 år sedan, då våld och slaveri kom att dominera, har rädsla och kapprustning präglat historien.

I denna historia präglad av kapprustning har de senaste århundradena en väldigt stor ansamling makt kommit att ske hos organisationer som är juridiska personer. En juridisk person äger själv sina tillgångar (de ägs alltså inte av någon fysisk person), kan ingå avtal och ta lån. Exempel på några sådana juridiska personer är staten, aktiebolag och EU.

Juridiska personer - historia

På ett mycket intressant seminarium med David Ciepley nyligen fick jag lära mig att konceptet "juridisk person" utvecklades av romarna och började användas i större utsträckning igen i Europa på 1100-talet efter att det återupptäckts genom studier av romersk lag på 1000-talet.

Exempel på sådana medeltida juridiska personer är klosterordnar, domkapitel, universitet, städer, skrån och gillen. Sådana skapades genom ett kungligt fribrev ("charter" på engelska) som specificerade organisationens mål, rättigheter och skyldigheter.

Sådana organisationer lydde under härskarens övergripande lag men hade under den sina egna regler. Alla medlemmar i organisationen var delaktiga i att utse sin egen ledning. De var alltså att betrakta som, internt för medlemmarna, demokratiska organisationer skapade av en diktatorisk härskare.

En fördel med juridiska personer var och är att de kan leva mycket längre än en fysisk person. Det möjliggjorde bland annat katedralbyggena som kunde löpa över flera generationer.

Vanligen skapades de juridiska personerna när härskaren av olika skäl inte kunde eller ville utföra något som ändå behövde utföras. Det var också fallet när England skapade det Brittiska ostindiska kompaniet samt Plymouth- och London kompanierna.

Bakgrunden var en oro för Spaniens och Portugals växande kolonialvälde och alltså ett exempel på "kapprustning". Anledningen till att skapa juridiska personer, istället för att driva projekten i statens regi, var statens brist på pengar till en sådan satsning.

De brittiska satsningarna på att skapa kolonier i Asien respektive Amerika bidrog starkt till hur moderna organisationer ser ut. I Amerika bidrog satsningen bl.a till hur den amerikanska konstitutionen kom att utformas.

Det brittiska ostindiska kompaniet

Det finns mycket att säga om hur den moderna staten och andra viktiga typer av stora organisationer blivit till men jag ska här avgränsa mig till hur det Brittiska ostindiska kompaniet kom att bli föregångare till moderna aktiebolag. Detta för att aktiebolaget är en sådan tydlig form av de moderna formerna av organisationella juridiska personer.

Det ostindiska äventyret visade sig vara riskabelt vilket gjorde att delägarna i det Brittiska ostindiska kompaniet valde att göra så att riskerna delades genom att organisationen ägde alla tillgångar. Detta hade inte tidigare varit fallet och skråmedlemmar hade till exempel ägt sina egna verktyg.

En annan nymodighet var att sjömännen, de skeppsägande handelsmännens lärlingar, blev anställda och förlorade därigenom rätten att rösta om styret för organisationen. Detta skilde sig från tidigare motsvarande organisationer där samtliga medlemmar i organisationen hade haft medbestämmande.

Projektet visade sig i vissa viktiga avseenden bli en framgångssaga. Det ostindiska kompaniet existerade i 274 år (1600-1874) och var under sin storhetstid världens största bolag. Wikipedia skriver bland annat:

"The EIC even had its own armed forces in the form of the company's three Presidency armies, totalling about 260,000 soldiers, twice the size of the British army. The operations of the company had a profound effect on the global balance of trade, almost single-handedly reversing the trend of eastward drain of Western bullion, seen since Roman times...

...the company rose to account for half of the world's trade during the mid-1700s and early 1800s particularly in basic commodities including cotton, silk, indigo dye, sugar, salt, spices, saltpetre, tea, and opium. The company also ruled the beginnings of the British Empire in India...

...The company eventually came to rule large areas of India, exercising military power and assuming administrative functions."

Kompaniet skapade och styrde alltså ett imperium genom ansamlingen av makt i form av kapital och arbetskraft. Detta blev en modell som därefter användes inom bankverksamhet, sedan infrastrukturbyggande och så småningom den industriella revolutionen.

Juridiska personer - karaktärsdrag

Aktiebolaget är en speciell form av de moderna organisationella juridiska personer som dominerar världen idag. Men även stater och andra stora organisationer är numera juridiska personer. Det vill säga att de är regelstyrda och målinriktade.

Det som utmärker aktiebolaget är att dess mål är att skapa vinst åt aktieägarna och att det är aktieägarna som tillsätter styrelsen. Andra organisationer har andra mål och andra regler för hur de ska styras.

I de fall organisationen har stora maktmedel kommer de också att kunna ha stor påverkan. Staten har till exempel bland annat monopol på (legaliserat) våld, på att skapa lagar och på att ta ut skatt av organisationens medlemmar (medborgarna).

En del juridiska personer är alltså oerhört mäktiga och eftersom makt, enligt de flesta definitioner, är ett nollsummespel har de makt på andras bekostnad. För fysiska personer skapar ofta den juridiska personens maktökning lidande, till exempel när aktiebolaget externaliserar sina kostnader genom att förstöra miljön eller när staten höjer skatten.

Juridiska personer kan däremot inte lida och kan heller inte ha medkänsla eller samvete. Den juridiska personen följer bara de regler som specificerar den i syfte att uppnå det eller de mål den skapats till att eftersträva.

Genom sin brist på medkänsla och annan konkurrerande motivation och mål kan den juridiska personen ensidigt eftersträva mål den skapats för att uppnå. Detta gör den mer kraftfull än individer och även de flesta andra typer av sammanslutningar.

Den har också fördel av att den kan existera under så lång tid och växa sig så stor genom att anställa folk. Den behöver heller inte ta hänsyn till vänskaps- och släktskapsband utan kan rekrytera den kompetens som bäst kan bidra till att målet uppnås.

Eftersom den juridiska personen är en egen aktör i lagens ögon behöver individer som arbetar i organisationen inte ta personligt ansvar utan fyller ofta sin roll som en kugge i maskineriet oavsett vilka konsekvenser det får för människor som drabbas. Organisationens mål överordnas allt annat.

Inom marxism talar man bland annat om kommodifiering, som kan ses som ett exempel på hur allt underordnas företags vinstmål och därför omvandlas till varor, och om arbetarens ökande alienering beroende på att denne bara blir en kugge i maskineriet.

Weber generaliserade Marx beskrivning till att "förkuggligandet" av arbetaren även sker på motsvarande sätt inom många stora organisationer i den moderna tiden, inte bara inom det privata näringslivet, och att detta leder till ökad byråkratisering vilket ger ökad effektivitet.

Vi kan i bägge dessa beskrivningar, Marxs och Webers, ana hur den moderna organisatoriska juridiska personens reglering skapar en ordning som är helt inriktad på att så effektivt som möjlig leda till de resultat som organisationen är skapad för att uppnå, utan andra hänsyn.

Sammantaget minskar den juridiska personen, i sin moderna liksom i sin ursprungliga form, enskilda rika och mäktiga individers inflytande och flyttar istället mer av inflytandet till de regleringar som styr den juridiska personen.

Samtidigt minskar enskilda individers ansvar så att "ansvaret" hamnar hos den juridiska personen. Jag sätter ordet "ansvar" inom citationstecken eftersom en juridisk person inte kan känna ansvar då den endast utgörs av en uppsättning regler.

Detta möjliggör mer hänsynslöshet och därigenom mer maktansamling eftersom hänsynslöshet är en av de viktigaste maktstrategierna. Det möjliggör också en större effektivitet i att nå organisationens mål i och med att mäktiga individers (till exempel aktieägares) personliga agendor inte stör den huvudsakliga målinriktningen lika mycket.
 

Golem

En juridisk person, och särskilt i de moderna varianterna, har alltså karaktären av ett mäktigt monster skapat av människan. Inom judisk folktro finns berättelser om en sådan slags varelse, "golem".

En golem skapas vanligen för att utföra arbete åt den som skapat den. Men i berättelserna blir den också till slut ett hot mot människan. En känd berättelse som bygger på denna slags betraktelse är Frankensteins monster.

AI

AI, artificiell intelligens, utmålas ibland som ett hot på liknande sätt som en golem utgör ett hot i berättelserna. Jag har tidigare förringat det hotet eftersom en AI enbart kommer att eftersträva de mål den programmerats att eftersträva. Det vill säga det finns ingen risk att den själv kommer att "vilja" något som inte programmerats.

Däremot inser jag nu att det finns en reell risk att den kommer att vara väldigt effektiv i att nå de mål den programmerats med. Och beroende på människors maktdyrkan (det vill säga djävulsdyrkan) kommer den att programmeras för ökad maktcentrering.

Egentligen är skillnaden mellan en AI och en organisatorisk juridisk person ganska liten. Ingen av dem är ett levande väsen utan de är bägge skapade av människan i form av en samling regler som innefattar en målbeskrivning av vad som ska eftersträvas.

Målinriktade system

De enda viktiga skillnaderna är att en AI i större utsträckning direkt skulle kunna styra vissa maktmedel som till exempel maskiner och robotar och att en AI kan fatta snabbare beslut. En organisatorisk juridisk person kan endast styra genom människor som ingår i organisationen och är långsammare till beslut. Både AI och juridiska personer kan förstås och analyseras som målinriktade system.

Managerklassen

En organisation i form av en juridisk person är alltså att betrakta som en slags AI med en stab som utför dess order. Genom att de organisationella juridiska personerna vuxit och fått mer makt har det vuxit fram en ny mäktig klass som utgörs av sådana stabsmedlemmar; managerklassen.

Slutord

Innan jag rundar av denna redogörelse tänkte jag kort peka på ytterligare en av många konsekvenser framväxten av dessa stora och mäktiga organisationer inneburit. Den handlar om hur starka kollegium, som fram till för inte så länge sedan var en ganska stor del av samhället, nästan helt försvunnit.

Tidigare präglades många yrken av ett kollegialt utformande av yrkesetik och andra sådana viktiga områden. Nuförtiden verkar det till stor del ha ersatts av mer formella regler pådyvlade uppifrån; ofta från tjänstemän, politiker och liknande som inte är insatta i yrket de reglerar.

Den tidigare informella kollegiala styrningen kan kanske i ljuset av det som här beskrivits ses som en slags rest av den äldre organisationella ordningen med rötter i skråväsendet. Nu har detta ersatts med formella regleringar som sker inom en modern organisation, den nya tidens juridiska person. Snart kanske sådana regleringar kommer att utformas av en AI.

Som bör ha framgått av de resonemang som här förts behöver dock varken en AI eller en juridisk person alltid utgöra något problem i sig. De är bara målinriktade system som syftar till att åstadkomma vissa resultat och om det övergripande målet var att värna alla (till exempel värna en yrkeskårs självbestämmande) skulle antagligen de flesta problem inte behöva uppstå.

Det egentliga problemet, varför de riskerar bli monster, beror snarare på människans maktdyrkan vilken i sin tur beror på rädsla med rötter i hot om våld och slaveri som plågat människan sedan hon blev bofast.

Denna maktdyrkan framgår till exempel inom popularitetsforskning. Sådan forskning visar att de som blir mest populära både är vänliga och kraftfulla. De som blir näst mest populära är de som är kraftfulla men inte vänliga.

I brist på någon som är både vänlig och kraftfull väljer folk alltså hellre någon kraftfull än någon vänlig. Någon som enbart är vänlig kanske inte kan skydda oss medan någon kraftfull antagligen kan det. Rädsla gör att kraft blir viktigare än vänlighet. Därför har också dessa människoskapade monster, de moderna organisationerna, kunnat bli så mäktiga.