Frihet, Sanning och Kärlek

Nedan följer några aforismer om frihet, sanning och kärlek. Därefter gör jag ett försök att utifrån dem skapa några ännu kortare versioner.

1. Frihet är att själv ha förmåga att kunna göra det man vill och därmed också frihet från att någon annan använder sin förmåga till att begränsa ens frihet.

2. Att älska frihet är att låta andra göra det de vill; att undvika att använda sin förmåga till att begränsa deras frihet.

3. Osjälvisk kärlek är att använda sin förmåga till att hjälpa andra att kunna göra det de vill; att öka deras frihet.

4. Sanning man håller för sig själv inkräktar inte på någon annans frihet och heller inte på ens egen eftersom den frihet som bygger på en lögn inte är någon egentlig frihet; självbedrägeri skapar bara större ofrihet åt en själv i framtiden.

5. Om du oombedd förmedlar sanning till andra inkräktar du på deras frihet att få ljuga för sig själv.

6. Osjälvisk kärlek är att söka sanningen gällande vad andra vill ljuga för sig själv om och vad de faktiskt vill veta - och att, när du vet det, förmedla sanning gällande det de vill veta.

7. Osjälvisk kärlek är att vilja ge andra det de önskar och behöver.


Ännu kortare:

1. Frihet är vilja och förmåga.

2. Att älska frihet är att inte döma andras frihet.

3. Osjälvisk kärlek är frihet att ge bort frihet.

4. Självbedrägeri är ens eget framtida fängelse.

5. Sanning inkräktar på andras lögner.

6. Osjälvisk kärlek är att vilja veta vad andra egentligen vill veta.

7. Den osjälviska kärleken är oändlig.


Och slutligen några korta anakronistiska improvisationer på temat:

Sann frihet kräva fri sanning.

Sann kärlek kräva sann frihet.

Den ultimata maktstrategin

Jag har skrivit om de tre formerna av makt (våld, ekonomi och information) och om olika makt-metoder. Jag tänkte här ta upp något om mer övergripande principer och tänkesätt och då framför allt den princip jag valt att kalla den ultimata maktstrategin.

Övergripande principer och tänkesätt
En viktig övergripande princip är att tänka större. Det gör att du själv kan skriva reglerna och skriva om dem när det passar dig. Den som bestämmer reglerna kommer alltid att vinna och om motståndare tror att ni spelar ett spel utifrån fasta och rättvisa regler så har du alltså redan vunnit. Ett exempel på det är att i det fördolda ha kontroll över rättsväsendet; vilka lagar som skrivs och hur de tillämpas.

Ett annat exempel på att tänka större är att ha en tidsmässigt längre planering. Om du tränar dina barn i hur de ska öka familjens makt är du till exempel inte begränsad till att vinna under din livstid utan kan planera flera generationer framåt.

Utifrån ett längre tidsperspektiv kan man också planera baklänges och utgå från slutmålet. Man analyserar sedan vilket delmål som behöver ha uppfyllts för att slutmålet ska kunna nås. Sedan backar man ytterligare ett steg och analyserar vilket delmål som behöver ha nåtts innan nästa delmål kan nås och så vidare tills man kommer fram till vilket delmål som först ska eftersträvas i nutid (som alltså lägger grunden för att uppnå följande delmål).

Ytterligare ett exempel på att tänka stort är att tänka större geografiskt. Begränsa dig inte till att agera lokalt utan agera över hela jorden, eller kanske till och med utanför jorden (i den mån det är och kan bli möjligt). Planera också för framtida teknologi och hur den kan användas.

Begränsa dig inte till ett maktområde. Använd alla former av makt och alla metoder för att öka makten. Den som till exempel bara fokuserar på ekonomi och att öka sin förmögenhet kommer snabbt bli besegrad av den som även använder våld och information. Att sträcka sig över många områden ger dessutom ofta gynnsamma synergieffekter.

Ett vanligt förekommande exempel på att tänka större är att i en debatt eller diskussion sätta ramen för vad som diskuteras så att du utestänger det du inte vill ska medvetandegöras. Det kan till exempel handla om att inte diskutera vem (du) som har kontroll över en bransch utan istället fokusera på vilka regleringar eller skatter som ska gälla (där du ändå kommer att kunna hantera samtliga utfall till din fördel).

Ett annat exempel på att på liknande sätt äga helheten är att kontrollera bägge sidorna av en konflikt samtidigt som folk kämpar för ena eller andra sidan och tror att de därigenom kan åstadkomma någon viktig förändring. Genom att kontrollera bägge sidorna (eller åtminstone nyckelpersoner på bägge sidor) kommer du att kunna utnyttja situationen till din fördel oavsett vem som vinner.

Slutligen, eftersom det är så fördelaktigt att tänka stort, är det givetvis viktigt att motverka att faktiska och potentiella motståndare tänker stort. Det gäller alltså att styra dem till att tänka avgränsat vilket man till exempel kan göra genom att göra dem rädda eller hålla dem sysselsatta med mer avgränsade aktiviteter. Detta, att motverka andras makt, för oss vidare till den ultimata maktstrategin.

Den ultimata maktstrategin
Den ultimata maktstrategin är att använda makten destruktivt och hänsynslöst gentemot andra. Det är lättare att riva ner än att bygga upp. Den som strävar efter att öka och bevara sin makt bör alltså använda detta faktum till sin fördel.

Den bör inte lägga onödig tid och kraft på att skapa eftersom allt den skapar kan stjälas eller förstöras av konkurrenter. Istället bör den huvudsakligen fokusera sin kraft och tid på att själv stjäla sådant som är värdefullt (kapa istället för skapa) eller på att förstöra sådant som konkurrenter skapat.

De flesta definitioner beskriver makt som ett socialt fenomen. En individs makt finns alltså i relation till andras makt. Det innebär att makt är ett nollsummespel. Vidare innebär det i sin tur alltså att din makt ökar om du minskar andras makt. Eftersom det ofta är lättare att förstöra än att bygga är alltså det mest effektiva sättet att öka sin egen makt ofta att förstöra för andra.

Slutord
Eftersom det ur maktsynpunkt ofta är mest effektivt att förstöra för andra är alltså maktsträvan antagligen att betrakta som en främst destruktiv kraft. Trots det ser vi också mycket uppbyggligt och icke-destruktivt i världen.

Det kanske i så fall kan förklaras med att de flesta trots allt inte är så uteslutande maktsträvande utan att de i stor utsträckning också motiveras av annat. De flesta ägnar sig nog trots allt mest åt att skapa snarare än att förstöra.

De som fullt ut anammar och använder den ultimata maktstrategin är antagligen ganska få. Det finns dock anledning att tro att åtminstone några av dem lyckats tillskansa sig väldigt mycket makt och att de alltså utgör en stark destruktiv kraft.

Vi är många och de är få. Den starkaste motkraften är osjälvisk kärlek och att vi hjälper varandra. Vi får dock inte vara naiva och okunniga om hur problematisk starkt centrerad destruktiv maktsträvan är. Vi behöver inse att även om vi själva inte är så ensidigt maktsträvande finns det de som är det. Vi behöver alltså undvika falsk konsensus; undvika att tro att alla andra är som oss.

Om majoriteten är okunniga och omedvetna kan de maktsträvande lyckas tillskansa sig väldigt mycket makt som de alltså kommer att använda oerhört destruktivt. Men om vi är medvetna om faran kan vi upptäcka vilka de är och vad deras strävan är. Vi kan då ofta enkelt undvika att lämna ifrån oss vår makt till dem varför deras förmåga att ställa till skada också drastiskt minskar.

Några viktiga maktstrategier

Sedan vi blev bofasta har människans tillvaro präglats av maktkamp. Under dessa förhållanden har vissa lyckats bättre än andra. Gemensamt för de som lyckats är att de använder effektiva strategier.

Jag beskriver dem här som strategier (eller metoder) för den som vill tillskansa sig makt men syftet är att de som vill skydda sig mot makt ska läsa och förstå hur maktmänniskor tänker. En stor del av deras övertag beror på att folk är okunniga. Om fler förstår mer fungerar inte längre många av deras metoder.

I bloggposten Om makt beskriver jag hur vi kan tänka på makt som något som finns i tre former som vi kort kan kalla;

• Våld (hantering av fysiskt våld, hot, tvång, m.m.)
• Ekonomi (hantering av alla former av rikedom som kan erbjudas, stjälas eller undanhållas andra)
• Information (hantering av sanning, kunskap, desinformation och lögner; bland annat i syfte att påverka andras föreställningar, känslor och tankar)
  

Utöver dessa grundläggande former av makt beskriver jag även fem viktiga metoder som kan användas inom alla de tre formerna. Men det finns givetvis ytterligare många olika metoder. Nedan följer några exempel på några viktiga sådana.

Piska, morot och fantasi
De två maktformerna våld och ekonomi är givetvis ofta i sina bredaste bemärkelser att betrakta som piska respektive morot; det vill säga hot respektive belöning i syfte att få individer att göra som man vill. Anledningen att nämna detta särskilt är att det givetvis är en så vanlig form av maktutövande att använda dessa i kombination.

Om man till exempel behöver ha en person i en nyckelfunktion och måste vara säker på att alltid kunna lita på denne används ofta rik belöning som morot men för säkerhets skull ser man till att också till exempel ha utpressningsmaterial så att man kan hota till lydnad om så behövs.

Det mest fördelaktiga förfaringssättet är ofta att även använda informationsformen av makt för att påverka (skapa en fantasi) så att personen tror på det du vill att den ska göra. På så sätt behövs inte lika rik belöning. Men om så krävs kan man alltid öka belöningen och även i värsta fall ta fram piskan.

Söndra och härska
Eftersom allianser och samarbeten är gynnsamt för att öka sin makt är det också gynnsamt att motverka andras möjligheter till allianser och samarbeten. Genom att så split och söndra blir människor svagare och lättare att styra och härska över. Om de slåss med varandra behöver du dessutom inte riskera något genom att slåss mot dem; det tar de själva hand om.

Detta kan till exempel åstadkommas genom att utmåla en grupp eller individ som ett hot eller som skyldig till något dåligt. Man kan till exempel använda en syndabock som dessutom kanske döljer att det var man själv som egentligen var skyldig. En annan metod är att använda falsk flagga och genomföra en förbrytelse som man får att se ut som att den genomförs av någon man vill polarisera mot.

Skapa problem - erbjuda lösning
En effektiv metod är att skapa ett problem för att sedan erbjuda en lösning. Makthavaren kan till exempel vilja ha en starkare polismakt (som denne kontrollerar). Genom att se till att brottsligheten ökar (utan att det framgår vem som är skyldig till att så sker) kommer folk så småningom att vilja ha en lösning på problemet. Makthavaren kan då erbjuda möjligheten att lösa problemet genom att stärka polisen.

Skapa rädsla
En viktig, och vanlig, metod är att skapa rädsla. När folk blir rädda blir de dummare och gör lättare misstag. Rädsla tar en väldigt stor del av den kognitiva kapaciteten i anspråk på bekostnad av annat och håller på så sätt folk upptagna och passiva. Detta kan vara en anledning till varför nyhetsrapportering fokuserar så mycket på hot och faror.

Dessutom har rädda människor större behov av trygghet och beskydd varför de lättare kommer att förlita sig på makthavaren (som dem ovetandes skapade rädslan), eller någon annan auktoritet styrd av makthavaren. Rädsla kan skapas med hjälp av alla tre formerna av maktutövning men effekten och syftet får anses tillhöra informationshantering eftersom sinnesstämning, tänkande och motivation förändras.

Slutord
Det finns som sagt ytterligare många metoder som används för att tillskansa sig mer makt. Men dessa är några viktiga och vanligt förekommande sådana.

Att bli hel igen

I Från osjälvisk kärlek till självisk maktsträvan - Inlärning i relation skrev jag att den vi egentligen är, det rena medvetandet, alltid finns bakom det vi upplever även om vi kanske inte alltid förstår och märker det. Det rena medvetandet karaktäriseras av sådant som kärlek, visdom, kreativitet, närvaro i nuet, skönhetsupplevelser, frihet och lycka.

Jag skrev också att inlärning som resulterat i lidande och begränsningar egentligen är att betrakta som "en slags nedsmutsning som går att ta bort så att det rena kärleksfulla medvetandet, som alltid finns bakom denna nedsmutsning, åter kan framstå helt klart". Detta gäller till och med när det handlar om inlärning genom svår traumatisering som resulterat i stort lidande och stor begränsning. 

Eftersom sådan nedsmutsande inlärning kan skapa stort lidande är det värdefullt att kunna undvika sådan "nedsmutsning"  (eller "splittring", som jag också kallar det) och att, om man inte lyckats undvika det, kunna bli "ren" igen. Det väcker i sin tur givetvis frågor om hur man kan åstadkomma detta.

Att undvika nedsmutsning av medvetandet

En viktig sak för att undvika nedsmutsning och splittring av medvetandet är att skydda barnen. Inlärningar i barndomen är vanligen de starkaste och om barn växer upp i kärlek och frihet lär de in och internaliserar en kultur som utgör ett gott skydd mot senare negativ inlärning.

En annan viktig sak är att undvika att otillbörlig påverkan som indoktrinering och manipulation används. Särskilt viktigt är att mer traumatiserande påverkan inte får förekomma.

En tredje viktig sak är att odla andlighet eftersom det återknyter kontakten med det rena medvetandet i oss och skyddar mot nedsmutsning. Samtidens överbetoning på det materiella och rationella, och underbetoning av andra värden, är olycklig i detta avseende.

Att bli fri och lycklig igen

Om man förlorat kontakten med sig själv, med det rena medvetande man egentligen är, finns vägar att återknyta kontakten och bli fri från nedsmutsningen. Det handlar då om någon slags terapi och eftersom vi är olika och har olika inlärningar passar olika metoder olika bra för olika människor.

Det gör att var och en som tror att de befinner sig i en sådan situation att de behöver terapi själv måste prova sig fram. Det går dock att säga några saker som är generella och antagligen gäller för alla:

Om man befinner sig i en situation som orsakar problemen behöver man ta sig ur den så att man får andrum och kan fokusera på den terapeutiska processen. Det kan också vara bra att undvika situationer som förvärrar och även att undvika egna beteenden som bidrar till problem. Man kan till exempel kanske avbryta ältande eller ilskeutbrott.

Det är bra om man kan förstå att man egentligen inte är trasig oavsett vad man upplever för tillfället. Oavsett hur stort lidandet kan upplevas i stunden är man egentligen i grunden hel; "splittringen" av medvetandet finns inte på djupet utan är mer att betrakta som just nedsmutsning. Man kommer därför lyckas bli fri.

Den terapeutiska processen kan ibland innebära visst obehag men den kommer så småningom leda till att du blir fri och lycklig. Var beredd på att det ibland kan vara krävande men att du kommer att märka förbättringar; att du i stort rör dig i rätt riktning även om det ibland kanske kan upplevas som du tillfälligt rör dig bakåt.

Andlighet är enligt min erfarenhet den djupaste formen av terapi så om du är öppen för det, eller kan öppna dig, är en andlig väg antagligen den bästa. Själv har jag ägnat mig åt tibetansk buddhism och var inte särskilt öppen för den andliga aspekten i början. Jag fick ändå bra resultat men de riktigt stora resultaten kom när jag började kunna öppna mig även för den andliga sidan av metoden.

Slutligen är en av de mest effektiva metoder du kan använda att odla osjälvisk kärlek. Den förekommer hos många olika inriktningar; både andliga och världsliga. En annan bra metod är att minska stress, till exempel genom att slappna av i kroppen. En tredje metod värd att nämna är att förlåta; både sig själv och andra. En fjärde värdefull metod är att fokusera på och känna tacksamhet.

Slutord

Det finns givetvis mycket mer att säga om detta. Men jag slutar ändå här med att säga att det givetvis är tråkigt att ha drabbats av så stort lidande att man upplever sig behöva terapeutiska metoder. Men hur tråkigt det än är så finns vanligen ingen annan väg framåt. 

Det är för många som börjar en sådan process som svårast och trögast i början. Efter hand blir det i stort lättare även om riktigt krävande perioder ibland kan finnas även sent under resans gång.

När du väl når befrielse kommer det att vara oerhört värdefullt på ett sätt du inte kunde förstå innan du upplevt det. I backspegeln kommer resan du då gjort att se ut på ett annat sätt än när du var mitt i den. Du kommer att förstå varför du gjorde den oavsett hur vilsen du kanske kände dig ibland medan den pågick.

Vilsenheten beror på att svaren endast kan hittas i det okända. Tidvis kan det vara spännande; borta i det okända kan det ibland vara riktigt bra. Det allra bästa är dock alltid att komma hem igen.