Vår relation till samhälle och makthavare

Vi är i en beroendeställning till samhället. Samhället är väldigt mycket mäktigare än vad vi själva är. Vi behöver samhället för vår överlevnad. De flesta av oss skulle inte klara sig länge på egen hand. Dessutom är vi flockdjur med starka behov av social kontakt.

 

Föräldrar-relationen avspeglas i relationen till samhälle/makthavare

På många sätt påminner vår relation till samhället och dess makthavare om hur vi som små barn var helt beroende av våra föräldrar. Det verkar också som om inlärningar som skedde under vår uppväxt ofta i vuxen ålder kommer att prägla vårt förhållningssätt till samhället och makthavarna.

Vi människor har stark motivation att älska, skydda och vårda vår avkomma. De flesta föräldrar offrar också mycket för sina barn varför de flesta av oss huvudsakligen växte upp med en upplevelse av att våra föräldrar ville oss väl och att vi kunde lita på dem.

Denna upplevelse verkar många omedvetet ha överfört till sin syn på, och känsla för, samhället och makthavarna. Denna typ av relation avspeglas också i uttryck som "landsfader", "moder Svea" och "folkhemmet".

 

Omedvetna anknytningsbehov

Forskning kring anknytning visar på att vårt behov av att känna oss beskyddade och älskade ökar när vi känner oss sårbara vilket vi rimligtvis i någon mån gör (om än omedvetet) enligt vad som beskrivs i början av denna artikel. Uttryck som "landsfader" etc har alltså troligen en koppling till en längtan efter, och ett behov av, att samhället och makthavarna ska vara som goda föräldrar.

Vi kan, som sagt, anta att sådan upplevelse av sårbarhet och maktlöshet för de flesta oftast är omedveten. Även vår anknytningsbehovsbaserade längtan efter samhället och makthavarna som välvilliga och beskyddande är i så fall troligen även den vanligen omedveten.

En anledning att tro att detta är omedvetet är att de flesta människor förstärker och förstorar sin upplevelse av att vara kapabla och självtillräckliga (se till exempel self-serving bias) samt utestänger sina svagheter och sin sårbarhet ur medvetandet.

Troligen använder också många omedvetet sådana mekanismer för att fortsätta att tro att samhälle och makthavare är goda. Man utestänger då sådant som tyder på motsatsen och förstorar det som bekräftar den önskade godheten.

 

Makthavare och samhälle är inte alltid goda

Men samhället och makthavarna är inte alltid goda, rättvisa, beskyddande eller välvilliga. Det förekommer givetvis ibland; men även motsatsen förekommer. Historieskrivningen är full av skildringar av samhällens orättvisor och makthavares ondska. Makthavarna har inte samma relation till oss som våra föräldrar hade.

Vi är evolutionärt programmerade till att osjälviskt och uppoffrande älska våra barn. Så det är inte konstigt om de flesta av oss haft kärleksfulla föräldrar. Men makthavare är inte våra föräldrar och vi är inte deras barn. Det finns ingen anledning att tro att de skulle älska oss som våra föräldrar gjorde.

Oavsett vårt förhållningssätt till samhälle och makthavare är det här något som vi behöver undersöka hos oss själva. Det gäller alltså även om vi tror illa om samhälle och makthavare. Även detta har ofta rötter i barndomen.

Men den största faran är den vanligare tron på samhällets och makthavarnas godhet. Denna tro är ett hot mot demokratin eftersom den riskerar ge alltför stort utrymme för makthavare att tillskansa sig otillbörlig makt utan att upptäckas. I förlängningen öppnar detta för risk för allvarlig korruption och förtryck.

Historien är, som sagt, full av skrämmande exempel på samhällen som förvandlats och makthavare som blivit förtryckare. Ibland sker sådant snabbt. De flesta ryssar var nog inte beredda på en kommunistisk revolution liksom de flesta tyskar inte var beredda på att deras välfärdsstat (den första i historien) skulle drabbas av två världskrig och diktatur.

Så även om vi inte tycker oss se några moln på himlen finns all anledning att söka i oss själva på djupet vad gäller detta. På så sätt kan vi upptäcka och befria oss från felaktiga dolda föreställningar och börja se mer nyktert på samhället och makthavarna. Det är viktigt. Det gäller vår och våra barns framtid.