Hypnotisk retorik

För många år sedan skapade jag tillsammans med Mattias Karlsson och Lars Thomasson en kurs i vad vi kallade hypnotisk retorik. Jag tänker här belysa vad som, i mina ögon, skiljer hypnotisk retorik från klassisk dito.

Mål med kommunikationsakten

Det viktigaste inom både hypnotisk och klassisk retorik, är att veta vad det är man vill åstadkomma genom att kommunicera i ett specifikt sammanhang. Ofta vill man påverka och förändra motivation, föreställningar och/eller beteenden.

Man kan ofta behöva förändra flera saker för att åstadkomma det man främst är ute efter. Till exempel kan man först behöva förändra föreställningar för att sedan kunna förändra motivationen, vilket sedan i sin tur ger möjlighet att förändra beteenden.

Inom klassisk retorik ligger detta ganska nära "talarens tre plikter"; delectare (att behaga sin publik), docere (att undervisa sin publik) och movere (att (be)röra sin publik). Dessa plikter svarar till viss del mot Aristoteles tre övertalningsmedel: ethos, logos och patos.

Grunden i hypnotisk retorik

Dessa tre (ethos, logos och patos) förs ofta fram som något av grundstenarna inom klassisk retorik. Men inom hypnotisk retorik ser det lite annorlunda ut. Grunden i hypnotisk retorik är densamma som grunden i hypnos.

Inom hypnotisk retorik, liksom inom den klassiska retoriken, är ethos en grundsten. De andra två grundstenarna är suggestioner och kairos.

Ethos

Ethos kan inom hypnos beskrivas som andras förtroende för dig. För att de ska låta sig påverkas behöver de vanligen tro att du är kompetent inom det område du försöker bedriva påverkan samt att du vill dem väl och inte har några dolda agendor som går emot deras intressen.

Genom att underhålla och "trollbinda" de du kommunicerar med kan du visserligen smyga in påverkan även då de har ett lågt förtroende för dig. Men du behöver som minimum skydda ethos så att förtroendet inte sjunker och de börjar värja sig. För om det sker kanske de slutar att lyssna på dig och då minskar möjligheten till påverkan avsevärt.

Suggestioner

I hypnos innebär suggestioner ibland vädjan till förnuftet (logos) eller vädjan till känslan (patos) men det inrymmer också mycket annat. Suggestioner inom hypnos och hypnotisk retorik är all kommunikation som syftar till att påverka.

Det kan handla om vad du säger eller låter bli att säga, hur du klär dig, vad du gör och inte gör, med mera... Allt kan vara en suggestion om du använder det som kommunikation i syfte att nå de mål du har med kommunikationen.

Kairos

Kairos förekommer också inom klassisk retorik även om det inte nämns lika ofta som ethos, logos och patos. Wikipedia beskriver kairos så här:

"Som begrepp inom retoriken handlar kairos om att säga rätt ord vid rätt tillfälle, något som är oerhört viktigt i en retorisk situation. Det handlar också om att behärska konsten att veta var i ett tal olika argument, exempel och liknande bör placeras. Kairos är också de möjligheter som man får som talare, de kritiska ögonblick där vi får möjlighet att säga något och förmedla ett budskap."

Från ett hypnosperspektiv kan vi tänka på kairos som iakttagelse och bedömning. Det handlar ytterst om att förstå de man kommunicerar med så att man kan förutspå hur de kommer att reagera på en specifik suggestion.

Slutord

Jag kanske ska tillägga att hypnosens förståelse av trans berikar den hypnotiska retoriken med något som jag inte tror formaliserats inom klassisk retorik. Att kunna känna igen den lätta trans som ofta skapas till exempel när åhörare "fängslas" av en berättelse ger utövaren av hypnotisk retorik en fördel i att kunna lägga märke till möjligheten till att vid rätt tillfälle ge lämplig suggestion.

Utöver dessa grunder innehåller hypnotisk retorik alla verktyg som finns inom retorik och hypnos. Det kan till exempel handla om språkmönster och retoriska figurer. Men även om man skulle sakna dessa verktyg räcker det väldigt långt med bara dessa grundstenar.

Om du börjar träna hypnotisk retorik utifrån detta kommer du med tiden själv, utan att gå till externa källor, att kunna upptäcka och utveckla mycket av det som formaliserats inom retorik och hypnos. Men det går givetvis snabbare och lättare att studera sådant andra redan upptäckt och utvecklat.

NLP och modellering

NLP står för Neuro-Lingvistisk Programmering. Det är en metod som kanske mest används inom terapi och coaching, men även inom försäljning, förhandling, utbildning, med mera. Många som får erfara NLP upplever nog metoden som en blandning av kognitiv psykologi (till exempel KBT) och hypnos.

Men egentligen är NLP, som jag förstår den, i grunden modellering. Det de flesta som kommer i kontakt med är beteendemodeller som tagits fram genom modellering. Det är användandet av dessa modeller som ofta kan upplevas som till exempel liknande KBT.

En anledning till KBT-likheten är att många av NLPs modeller tagits fram genom att modellera just terapeuter. Då en av dessa terapeuter, Milton Erickson, var en av världens skickligaste hypnotisörer har även hypnos ofta fått en stor plats i NLP-utövande. Ett skäl till att just hypnos får så stor plats är att det ofta går att kombinera med andra modeller och metoder.

Modellering

Modellering är en metod för att kunna lära andra åstadkomma ett resultat någon individ visar sig kunna åstadkomma genom sitt beteende. Ett exempel på det är Milton Erickson var oerhört skicklig på att, ofta snabbt, sätta folk i hypnotisk trans.

Man börjar med att iaktta personen man modellerar för att få en "känsla" för vad den gör. Sedan går man vidare med att själv börja bete sig likadant. Om man inte får samma resultat går man tillbaka och iakttar personen för att sedan pröva igen.

Man försöker på så sätt "bli" den man modellerar utan att medvetet analysera. Det handlar främst om att undermedvetet fånga och härma dennes beteenden; både inre och yttre, medvetna och omedvetna. Metoden påminner lite om metod-skådespelarens; men med skillnaden att man här har inriktningen att kunna återskapa samma resultat som personen åstadkommer.

Först när man väl kan åstadkomma det eftersträvade resultatet genom sitt härmande börjar man analysera. Man har då tillgång både till sin egen erfarenhet av att utföra aktiviteten och sina observationer av hur förlagan utför aktiviteten. Därigenom har man en bra utgångspunkt för att förstå vad det är man, och modellen, gör för att åstadkomma resultatet.

Genom att mer medvetandegöra detta blir det sedan möjligt att pröva modellen genom att ta bort beteenden för att se om man fortfarande kan få resultatet. Man renodlar på så sätt och får fram det enklaste och mest effektiva sättet att åstadkomma resultatet. Modellen kan alltså bli mer effektiv än än förlagan.

Det sista steget är att lära ut de beteenden som modellen består av genom att hitta lämpliga träningsformat av modellens beteenden. När man kan lära andra att åstadkomma samma resultat som modelleraren och dennes förlaga har man en färdig modell.

Modellering genomsyrar NLP

Av det som jag hittills beskrivit låter det kanske huvudsakligen som att NLP bara innehåller ganska avgränsat använda modeller, med undantaget hypnos som jag nämnt ofta kan kombineras med andra modeller. Men i praktiken kombinerar man ofta många olika modeller när man använder NLP.

Det finns dock en omständighet som gör att NLP inte bara är modellerna, eller ens bara någon slags syntes av kombinationer av modeller. Omständigheten är att den grundläggande modelleringsmetoden genomsyrar NLP som helhet. Jag tänker ta upp två viktiga områden där man kan märka denna "genomsyrning"; kalibrering och installation.

Kalibrering

Kalibrering innebär i NLP-sammanhang ungefär det jag beskriver som iakttagelse och bedömning i hypnossammanhang. Det vill säga att det handlar om att träna upp förmåga att, när man använder NLP till exempel för för att hjälpa någon, förstå hur denne fungerar.

Det handlar om att märka vad som händer med den andre under processen, förstå varför det händer och vad man kan förvänta sig ska komma att hända med personen beroende på vad man gör.

När man lärt sig och integrerat NLP tillräckligt väl innebär kalibreringen ofta egentligen att man gör en slags modellering av den man försöker hjälpa. Man modellerar till exempel hur personen gör för att ha det problem den upplever sig ha.

Installation

Installation innebär i NLP att man tränar in nya beteenden (både inre och yttre beteenden som kan vara medvetna eller omedvetna). Skapandet av de nya lämpliga beteendena präglas, liksom kalibreringen, av modellering.

I och med att NLP-utövaren har modellerat individen kan den själv återskapa problemet hos sig själv. Skapandet av installationen är då ett slags internt modelleringsliknande testande på sig själv i syfte att hitta den lämpligaste utformningen för installationen. Installationen är alltså i sig att betrakta som en modell som ger det eftersträvade resultatet.

Slutord

Det finns alltså fler sätt på vilka modellering genomsyrar NLP utövat som applikation i olika sammanhang. Men kalibrering och installation är två av de viktigaste.