Tankens påverkan på motivationen

Tanken kan aktivera motivation

Människans välutvecklade tankeförmåga gör att hon kan bli motiverad av många fler stimuli än djuren.

Sinnesintryck fungerar som stimuli både för människor och djur. Vi kan till exempel bli hungriga av att känna doften av mat eller av att förnimma inre signaler som blir starkare beroende på att det var länge sen vi åt.

Men människan kan också komma att tänka på mat på andra vägar och därigenom bli hungrig. Vi kan till exempel tänka på en månskära och inse att den påminner om en banan vilket i sin tur kan fungera som ett stimulus som väcker hunger.

Vår fantasi och associationsförmåga gör alltså att vi har mycket fler stimuli som potentiellt kan aktivera motivation än vad djuren har. Även sådant som mönsterigenkänning, abstraktionsförmåga och metaforiskt tänkande bidrar till detta.

Avsiktlig aktivering av motivation

Vår tankeförmåga gör dessutom att vi i viss mån kan aktivera motivation avsiktligt. Vi kan i mycket större utsträckning än djuren viljemässigt rikta vår uppmärksamhet. Därigenom kan vi aktivera motivation genom att just rikta uppmärksamheten mot stimuli som aktiverar önskvärd motivation.

Tanken kan hämma motivation

Förmågan att rikta uppmärksamhet kan också användas till att hämma motivation (något jag kallar utestängning i den integrerande personlighetsteorin). Det gör vi alltså genom att viljemässigt rikta uppmärksamheten bort ifrån stimuli som aktiverar motivationen vi vill motverka.

Genom att dessutom aktivera annan motivation kan vi ytterligare motverka oönskad motivation. Ju starkare motivation vi lyckas aktivera desto mer kommer den nya önskade motivationen att motverka den gamla oönskade.

Motverka kognitiv dissonans

Att på sådant sätt hämma motivation är en vanlig metod att motverka kognitiv dissonans. Kognitiv dissonans innebär att två inkompatibla motiv är aktiverade samtidigt. Människan drabbas ofta av kognitiv dissonans beroende på den utvecklade tankeförmågan. Men tankeförmågan kan alltså också motverka den kognitiva dissonansen, bland annat på det här sättet.

Omedvetna kognitiva strategier

Sådana här strategier att aktivera och hämma motivation är ofta omedvetna. Ofta har de uppstått i tidig ålder och eftersom de använts och tränats mycket, sen lång tid, sker de snabbt och reflexmässigt.

Omedvetenheten är givetvis också en fördel vid hämmande av motivation eftersom medvetenhet om att man försöker hämma riskerar utgöra stimulus som kan aktivera den oönskade motivationen igen.