Kort beskrivning av teorin - 3. Motivation och tankeförmåga - dynamiskt samspel

Här fortsätter den korta beskrivningen av den integrerande personlighetsteorin…

Dynamiskt samspel (ömsesidig påverkan) mellan motivation och tankeförmåga

Hos djur aktiverar stimuli ofta direkt stark motivation men hos människan aktiveras oftare en bedömningsfas där motivationen ännu inte blivit stark nog att helt ta över. Det möjliggörs genom den mer utvecklade tankeförmågan.

Vi kan enkelt inse att stark motivation styr tänkandet i stor utsträckning genom att till exempel betrakta hur stark rädsla gör att man nästan uteslutande fokuserar på hotet. Tänkandet styrs då både vad gäller vilka stimuli och vilka uppslag till beteenden som når medvetandet. Detta sker inte bara vid stark motivation. Även svagare motivation påverkar i viss mån tänkandet på liknande sätt.

Men människans tankeförmåga kan också i sin tur påverka motivationen. Vi kan till exempel;

• rikta uppmärksamheten bort från motivationsaktiverande stimuli
• fantisera om sådant som aktiverar och stärker motivation (till exempel aktivera ett motiv som motverkar en redan aktiverad, oönskad, motivation)
• rationalisera, bortförklara och omtolka sådant som skulle kunna aktivera eller stärka motivation

Detta gör att motivation och tankeförmåga ömsesidigt påverkar varandra dynamiskt. Till exempel kan bara en enkel tanke (utan yttre stimuli) aktivera motivation. Även om det är fråga om svag motivation kommer den i viss mån påverka tankeförmågan enligt vad som beskrivs ovan. Vårt fortsatta tänkande kommer alltså att i viss mån styras av den aktiverade motivationen. Men vi kan då komma att reagera på de tankar som uppstår beroende på motivationen med att försöka förändra densamma. Vilket kanske leder till att vi aktiverar en motverkande motivation som i sin tur påverkar vårt tänkande. Och så vidare...

motivation ↔ tankeförmåga

Detta dynamiska samspel är uppenbarligen väldigt komplext. Det finns till exempel en slags metamotivation i detta eftersom tankeförmågan möjliggör en motivation att påverka ens egen motivation. Denna metamotivation drivs antagligen främst av rent hedonistisk motivation och en motivation att lösa kognitiv dissonans (osäkerhet); det vill säga ett behov av att lösa spänningen som uppstår i relation till en redan etablerad föreställningsvärld.

Viktigt att förstå är dock att även om tankeförmågan påverkar motivationen så är det nästan alltid någon motivation som driver detta påverkande (undantaget mer slumpmässiga associationer som väcker ny motivation). Allt vårt agerande (inklusive tänkande) sker utifrån motivation! Och nästan allt agerande sker i syfte att nå evolutionära mål (resterande sker utifrån hedonistisk motivation).

I nästa bloggpost, Beslut och skapandet av en föreställningsvärld, ska jag ta upp mer om bedömningsfasen, vilken vi kan betrakta som en beslutsprocess.