Kort beskrivning av teorin - 4. Beslut och skapandet av en föreställningsvärld

Vi närmar oss slutet på den korta beskrivningen av den integrerande personlighetsteorin…

Beslut och skapandet av en föreställningsvärld

När stimuli aktiverar motivation försöker vi ofta först förstå vad som sker och hur vi ska förhålla oss till det innan vi handlar. Detta kan betraktas som en beslutsprocess.

Beslutsprocess

Att tänka tar tid och kostar mycket energi. Därför handlar ett av delbesluten som behövs fattas om när vi kan anse oss redo att fatta ett beslut. Vi har helt enkelt inte råd att ägna oss för mycket åt beslutsprocessen. Det gäller givetvis i ännu högre grad när det handlar om en akut situation som kräver snabbt handlande.

En annan komponent är att vi behöver väga olika mål (det vill säga olika motivation) mot varandra för att avgöra vad som är viktigast för oss.

En tredje komponent är att vi behöver bedöma möjligheten att nå de mål som vi anser viktiga. I anslutning till detta behöver vi också tänka kring hur vi ska göra för att nå målen; vilka metoder vi kan använda. Detta inbegriper också tänkande kring hur verkligheten är beskaffad; finns det till exempel anledning att ifrågasätta något vi hittills trott varit sant?

Sådana här komponenter påverkar varandra dynamiskt och leder så småningom fram till ett beslut.

Beslut

Ett beslut innebär att vi bestämmer oss för vad som är viktigast för oss samt hur vi tror att verkligheten är beskaffad. Vi har vanligen också uppslag på hur vi ska göra för att nå målet. Genom att vi bestämmer oss frigörs energi som gick åt till beslutsprocessen och vi kan börja agera i syfte att nå målet.

Om beslutet baseras på att vi tolkar situationen som samma som en situation vi varit med om tidigare kommer även de tidigare erfarenheterna att spela in. Om vi tidigare lyckats nå målet förväntar vi oss att kunna göra det även denna gång. Om vi däremot inte lyckades nå målet har vi en situation präglad av anspänning och kanske oro för att inte lyckas.

Om situationen är ny innebär beslutet att vi skapar en ny föreställningsvärld. Om vi tolkar situationen som bekant innebär beslutet att vi aktiverar en (vilande) föreställningsvärld, präglad av positiv eller negativ förväntan, som vi tidigare skapat.

Föreställningsvärld

En föreställningsvärld är alltså centrerad kring den motivation och det mål den handlar om. Kopplat till det finns föreställningar om verkligheten och vilka metoder som kan fungera att uppnå målet. Inom föreställningsvärlden kan stimuli leda till att nya beslutsprocesser uppstår.

Dessa beslutsprocesser kan då leda till att vi bedömer att stimuli;

1. inte innebär någon förändring av situationen
2. innebär att vi behöver eller kan använda andra metoder
3. innebär att ett annat mål blir viktigare

I det första fallet förändras inte föreställningsvärlden, i det andra förändras den något och i det tredje uppstår en ny föreställningsvärld.

När ett beslut väl fattats och en föreställningsvärld uppstått försöker människor vanligen upprätthålla den genom att undvika att behöva ifrågasätta den. En anledning till det är den kostnad en beslutsprocess för med sig. För att upprätthålla föreställningsvärlden används utestängning av sådant som skulle kunna leda till ifrågasättande (osäkerhet).

Personligheten består av en samling sådana här föreställningsvärldar vilket vi kommer att titta på i den sista bloggposten i serien; Personligheten.