Personlighetstyperna och den osjälviska motivationen

Det personlighetspsykologiska analysverktyget VI

Jag har hittills skissat på fyra personlighetstyper huvudsakligen utifrån individens själviska motivation. Typerna kommer dock också att präglas av osjälvisk motivation. Den kan ha rötter i gruppinriktad respektive reproduktionsinriktad (fortplantningsinriktad) motivation.

I grova drag kan man säga att gruppinriktad motivation är inriktad på hierarki medan reproduktionsinriktad motivation är inriktad på vänlighet och omvårdnad. Den gruppinriktade motivationen kan ofta vara omedveten.

Olika delmotivation av den osjälviska motivationen ligger närmare till hands för respektive typ vilket vi ska titta lite närmare på.

Typ 1 - Uppgiven

Den uppgivna typen har en upplevelse av att vara på botten av flockhierarkin eller till och med att vara utstött. Denna upplevelse kan ofta vara omedveten men ligger ändå till grund för den neuroticism som präglar typen. Den skapar också en bristande tillit till både sig själv och andra.

Närheten till upplevelsen av att vara utstött gör typen relativt asocial och den följer därför ofta bara normer för att slippa straff och problem. Normerna internaliseras inte och typen har ingen stark motivation att följa normer.

Upplevelsen av, och föreställningen (vanligen omedveten) om, att vara på botten av flockhierarkin, och alltså dålig för flocken, gör att det ligger nära till hands att den osjälviska gruppinriktade motivationen att självdestruera aktiveras.

Typ 2 - Medgörlig

Den medgörliga typen går ofta att förstå som att den tillhör mammas flock men inte riktigt fått utveckla den egna initiativförmågan och heller inte fått komma in i pappas flock. Det gör att den ofta utvecklat den osjälviska reproduktionsinriktade motivationen att omvårda som utmärker mamman och därför är att betrakta som normen i mammas flock.

Upplevelsen av att tillhöra flocken gör typen social och därför motiverad till att följa och internalisera normer. Det medgörliga draget gör att det också ligger nära till hands för dem att idolisera och belöna, att se upp till, de med högre social status.

Typ 3 - Självtillräcklig

Den självtillräckliga typen är, liksom den uppgivna typ 1, relativt mer asocial och det ligger inte lika nära till hands att ge sig hän till osjälvisk motivation. Den motivation som ligger närmast till hands är motivationen att känna sig stolt.

I det syftet försöker den självtillräckliga typen utveckla sig själv, lära sig saker, utforska och träna upp kompetens. Den kan också tävla med andra för i syfte att vinna och kunna känna sig stolt. Att känna sig stolt är givetvis inte till nackdel för individen och är på så sätt inte någon uppoffring för kollektivet. Men viss uppoffring kan finnas i strävan att erövra det som ska leda till stolthet.

Typ 4 - Envis

Den envisa typen är liksom den medgörliga relativt social och är antagligen den typ som vanligen offrar mest för gruppen. Den följer givetvis gruppnormen och är motiverad att vara lojal med gruppen, vilket kan innebära stor självuppoffring.

Typen både litar på sig själv och andra vilket gör att den upplever sig ha mycket att tjäna på att gruppen fungerar. Den är därför investerad i gruppen och motiverad att göra skillnad mellan ”vi” och ”de”, det vill säga prioritera gruppen och vara mer beredd att se andra som fiender. Den är också motiverad att straffa de som bryter mot normerna.

Slutord

Vi kan se hur de sociala typerna, den medgörliga och den envisa, i större utsträckning omfamnar den osjälviska gruppinriktade motivationen. Den uppgivna drabbas av den ur själviskt perspektiv negativa motivationen till självdestruktion medan den självtillräckliga kan lockas av den själviskt positiva motivationen till stolthet.