Buddhism - 1. Ett västerländskt perspektiv

Även om buddhismen är en andlig väg så kan man ändå ha stor nytta av metoden trots att man inte är andligt inriktad. Jag ska därför här försöka förklara en del av hur buddhismen fungerar sett ur ett sekulärt västerländskt perspektiv.

Jag tror visserligen att andlighet krävs för att nå de riktigt djupa resultaten men anser samtidigt att det också för många världsligt inriktade kan vara väldigt värdefullt och berikande att utöva buddhism utan andlig inriktning. Mycket i buddhismen kräver inte ett andligt perspektiv utan går att förstå och utföra ändå.

Lyckoforskning

Ett exempel på hur buddhismen kan vara användbart även för sekulära människor finner vi i hur den stämmer väl överens med sådant man funnit inom psykologisk forskning om lycka. Där har man till exempel funnit att man kan bli lyckligare genom att sträva efter flow, genom att undvika grubblerier, genom att lära sig känslomässigt hantera svårigheter, genom att njuta mer och genom att låta bli att jämföra sig med andra.

Vad buddhismen kan ge

 

Välmående och lycka

Genom att använda en av de centrala metoderna inom buddhismen, meditation, bygger man en grund för att lättare kunna utföra ovan nämnda lyckostrategier. Det är kanske därför heller inte så konstigt att man inom forskning upptäckt att meditation ökar vårt välmående. Jag ska senare förklara varför meditation ger dessa effekter.

Relationer

Andra exempel på sådant man inom lyckoforskningen funnit gör oss lyckligare är att göra snälla saker, att vårda relationer och lära oss förlåta. Även här kan buddhismen bidra genom metoder som hjälper oss öka vår medkänsla, vänlighet och osjälviska kärlek. Också dessa metoder ska jag behandla senare.

Beslutsfattande och framgång

Buddhismen kan också göra oss till bättre beslutsfattare vilket i sin tur kan möjliggöra ökade världsliga framgångar. En anledning till detta är att stress ofta gör oss dummare och att den stressminskning buddhismens metoder kan åstadkomma därför gör oss smartare. Buddhismen har dessutom en välutvecklad filosofisk sida som kan hjälpa oss förstå viktiga aspekter av verkligheten och därigenom hjälpa oss fatta bättre beslut.

Innan jag avslutar denna artikel vill jag bara påpeka att jag inte är kvalificerad att lära ut buddhism inom den tibetanska vajrayana-tradition jag utövar utan bara beskriver det jag tror mig ha förstått baserat på erfarenhet av utövande kombinerat med min förståelse av motivations- och personlighetspsykologi.

Eventuella felaktigheter och missuppfattningar ska alltså inte lastas buddhismen eller någon av de fantastiska lärare jag träffat utan brister i beskrivningen är, om de förekommer, helt mitt fel. Jag tror dock att jag trots sådana eventuella svagheter kan ge ett unikt bidrag tack vare mitt arbete med den integrerande personlighetsteorin. Det andliga perspektivet genomsyrar redan massor av underbara texter av människor med mer och djupare erfarenhet än min medan mer materialistiskt grundade beskrivningar är ovanligare.

Den tibetanska buddhismen var i början svår för mig att förstå och utföra. Förhoppningsvis kan min beskrivning grundad i västerländsk psykologi och evolutionsteori underlätta för vissa att komma in i den så att dessa slipper de svårigheter jag hade.

Att jag här väljer att beskriva ur ett mer materialistiskt perspektiv ska dock inte tolkas som att jag tar avstånd ifrån det andliga perspektiv som finns inom buddhismen. Jag tror bara att ett mer världsligt perspektiv kan vara hjälpsamt för en viss kategori läsare som annars skulle ha svårt att dra nytta av texten.

För de som önskar mer andlighet vill jag bara försäkra att det perspektiv jag här använder inte på något sätt utesluter de mer andliga perspektiven. I mina ögon är de två betraktelsesätten lika kompatibla som samsara och nirvana. Bägge uppstår ur samma bakomliggande verklighet.