Moral/etik – plikt eller nytta?

Pliktetik och nyttoetik

Ett sätt att betrakta moral/etik är att skilja på pliktetik och nyttoetik (utilitarism). Pliktetik handlar då om att följa regler, föreskrifter och normer för hur man ska agera medan nyttoetik innebär att handla så att nyttan blir så stor som möjligt. En sådan uppdelning skapar kanske mer frågor än den besvarar men har ändå vissa fördelar som startpunkt om man vill försöka förstå området.

Pliktetik är antagligen ganska väldefinierad så länge reglerna är väldefinierade och det är enkelt att bedöma om en handling utförs enligt regelboken eller inte. Så är dock ofta inte fallet. Regler har vanligen undantag och kan vara luddiga.

Svårigheter med pliktetik

En anledning till undantag och luddighet är att vi ofta är mer intresserade av resultatet än hur resultatet åstadkoms. Om en regel till exempel är att inte ljuga så vill vi ofta ändå att man ska vara snäll och artig och till exempel inte berätta hur tjock någon är. Vi skulle också antagligen klandra någon som låtit bli att ljuga när de skulle ha kunnat rädda oskyldiga liv genom en lögn.

Någonting som är besläktat med nyttoetik smyger sig alltså in och skapar svårigheter med att skapa en renodlad pliktetik. Men det finns också svårigheter med renodlad nyttoetik.

Svårigheter med nyttoetik

En svårighet med nyttoetik är att i förväg bedöma resultatet. Om vi till exempel räddar livet på en människa så är det i de flestas ögon en god handling med ett gott resultat. Men om den människan vi räddat är en psykopatisk massmördare som sedan tar livet av oss och en massa andra människor så anser de flesta att resultatet istället blev ont.

Nyttoetik kräver alltså en oändlig visdom som överblickar evigheten för att det ska vara möjligt att bedöma alla följder av en handling. Det verkar alltså som att det lämpligaste är att utforma etiken så att den ligger någonstans emellan de två ytterligheterna plikt- och nyttoetik.

Det bör vidare vara lämpligt att ställa olika moraliska krav på människor beroende på deras förutsättningar att kunna bedöma en situation. Någon som har större förmåga att bedöma en specifik situation bör alltså röra sig mer åt nyttoetik-hållet och då kanske frångå regler som skulle ha gällt för någon som saknat förmåga att göra en bra bedömning.

Svårigheter med balans mellan plikt- och nyttoetik

Det är dock givetvis ofta svårt att bedöma en individs förmåga i sådana moraliskt laddade sammanhang. Borde personen insett att agerandet skulle leda till det oönskade resultatet? Det är inte alltid lätt att avgöra.

Men trots sådana svårigheter verkar det ändå lämpligast med en etik som befinner sig mellan de två ytterligheterna, plikt respektive nytta, där man väger in individens möjlighet att bedöma en given situation. Att väga in individens bedömningsförmåga kan förhoppningsvis underlättas av insikten om det rimliga i att placera moraliska krav på personer någonstans mellan ytterligheterna.

På så sätt minskar vi risken att fastna i en ensidig syn åt endera hållet och till exempel stirra oss blinda på att någon brutit mot regler trots att de kanske haft goda skäl och gott omdöme när de gjorde det. Ett omvänt exempel är när vi stirrar oss blinda på att det blivit katastrofala konsekvenser när någon följt reglerna och vi därför anser att personen gjort fel trots att de kanske inte förstod att regelföljande skulle resultera i sådana konsekvenser.

Men även om en sådan här beskrivning förhoppningsvis kan bidra lite till en mer balanserad syn så finns det också andra svårigheter inom området etik/moral. Men det kommer i nästa artikel...