Integrerande?

Jag har utvecklat en integrerande personlighetsteori som ger möjlighet till ökad förståelse gällande vad människan är för slags varelse. Jag tänkte först på den som ett sätt att integrera de äldre personlighetsteorierna.

”Integrerande” syftar alltså ursprungligen på möjligheten att tolka in de äldre, från varandra till synes divergerande, personlighetsteorierna och, på så sätt, integrera dem i denna övergripande personlighetsteori.

Men efterhand som jag tänkt kring angränsande ämnen som till exempel organisationsteori och kultur har jag sett att möjligheten till integrering går längre än så. Eftersom människan är central i det mesta vi intresserar oss för finns möjlighet att integrera mer än bara de gamla personlighetsteorierna.

Väldigt mycket går att bättre förstå genom en djupare förståelse av människan som varelse. Till exempel har teorin bidragit till ökad förståelse av organisation, kultur och samhälle. Ett annat exempel är en ökad förståelse av filosofi; den integrerande personlighetsteorin kan därigenom delvis fungera som en slags metafilosofi.

Att integrera personlighetsteorier

I min masteruppsats i psykologi beskriver jag idén att integrera de gamla personlighetsteorierna i en övergripande teori eller modell så här (här något förkortat):

Målet med den här uppsatsen är att skapa en integrerande modell för de stora teorierna inom personlighetspsykologi. Personlighetspsykologin består, som bekant, av ett antal”stora”, sinsemellan tämligen fristående, personlighetsteorier som psykodynamisk teori, inlärningsteori (behavioristisk teori), social-kognitiv teori, traitteori, evolutionär-biologisk teori och humanistisk-existentialistisk teori.

Sammantaget kan dessa teorier ge samma intryck som den gamla, klassiska berättelsen om sex blinda män som känner på en elefant och berättar vad en elefant är genom att beskriva helt olika aspekter; t.ex. anser mannen som känner på ett av elefantens ben att en elefant är som en trädstam medan mannen som känner på snabeln rapporterar att en elefant är som en orm o.s.v.

Personlighetsteorierna ger alltså onekligen, var för sig, en bra beskrivning som verkar stämma med data men ingen teori ger själv en bild av en hel elefant. Förhoppningen med uppsatsen är att integreringen av teorierna ska ge en bild som mer påminner om elefanten.